Cirka 80 personer har kommit till Auditoriet i Ålands sjöfartsmuseum för att lyssna till Yngve Gustafsson och hans föreläsning som handlar om att depressioner hos människor med demenssjukdomar sällan kan botas med piller.

– Yngve är professor och överläkare och är med i socialstyrelsens vetenskapliga råd. Han har också deltagit i serien om ”Sveriges bästa äldreboende” och ”Sveriges bästa hemtjänst” i SVT, säger Fia Hagelberg.

När Yngve Gustafsson erbjöd sig att föreläsa digitalt tog Fia Hagelberg genast chansen.

– Att få personer med demenssjukdom och depression att må bättre är något som berör oss även här på Åland, säger hon.

Yngve Gustafsson börjar med att beskriva den studie han deltagit i där man besökt äldre personer hemma och gjort utredningar och ställt frågor om deras mående.

– Det visar sig att fem år senare när vi besöker personerna igen har en stor del utvecklat depression. Depression ökar risken för demenssjukdom och demenssjukdom i sin tur ökar risken för depression, säger han.

Yngve Gustafsson berättar också att undersökningar visar att hipocampus, som kopplar ihop alla de olika minnesdetaljerna och vet var i hjärnan de är lagrade, och området där depression påverkar hjärnans signalsystem och nivåerna av signalsubstanser finns väldigt nära och kan överlappa varandra.

– Därför botas sällan personer med demenssjukdom som lider av depression av piller. De har väldigt liten effekt. Dessutom kan de ge allvarliga biverkningar hos äldre, säger han.

Depression påverkar livskvaliteten

Yngve Gustafsson berättar också om en undersökning som visar att äldre personer med depression lever längre utan medicin än de som får läkemedel.

– Undersökningar i både Sverige och Finland visar också att sex av tio deprimerade äldre som fått läkemedel inte blivit bättre. Depression påverkar livskvaliteten mycket mer än andra sjukdomar. Depression är mera malignt än både cancer och hjärtsjukdomar, säger Yngve Gustafsson.

Han säger att depression hos äldre och de med demenssjukdom inte diagnostiseras i tid vilket ökar risken för feldiagnoser.

De vanligaste symptomen på depression för äldre är att de klagar på ensamhet, smärta, förstoppning, kan ha vanföreställningar, ångest och rädsla. De kan bli aggressiva och få paranoida symptom.

– Det finns också andra symptom som minnes- och sömnstörningar, matvägran och suisidrisk, säger han.

Yngve Gustafsson har själv deltagit och undersökt äldre.

– Jag har varit med och gått igenom läkemedelslistor och tagit bort en del läkemedel och patienterna som blivit av med en del läkemedel har inte längre depression. Många läkemedel som skrivs ut till äldre är helt olämpliga. En analys på vilka läkemedel som gör de äldre sjuka borde göras.

När det blir tal om ensamhet säger Yngve Gustafsson att det är den ofrivilliga ensamheten som är farligast.

– Det finns personer som trivs och mår alldeles utmärkt trots att de är ensamma. De trivs med det.

Bakterier kan påverka hjärnan

Stresshormoner påverkar också nerver i hipocampus. Även kärlskador, syrebrist, lågt blodsocker, näringsbrist, inflammation, dålig munhälsa och urinvägsinfektion kan leda till depression hos äldre.

– Att förebygga dessa orsaker är viktigt. Man kan till exempel se till att de äldre får bo geografiskt nära där de bott tidigare i livet. Att ha nära till naturen, stimulera fysisk aktivitet både för deprimerade och de med demenssjukdom, social samvaro och att äta måltider tillsammans med andra kan hjälpa. Det borde finnas fler alternativa boenden tills man behöver vårdboende, säger Yngve Gustafsson.

Han påpekar också att för personer med demenssjukdom är depression extra farligt. Undernäring och vitaminbrist är också vanliga orsaker till depression.

– Man kan ha chokladbrist. Choklad innehåller aminosyror som bildar serotonin, säger han.

Att behandla och utreda personer med depression och bakomliggande orsaker är viktigt. Men Yngve Gustafsson anser att forskning på de äldres psykiska hälsa är eftersatt.

– Forskningen bör prioriteras eftersom depression hos äldre och de med demenssjukdom orsakar mer lidande än någon annan sjukdom. Depression är det största hotet mot en god ålderdom. Förebyggande åtgärder borde komma in i ett tidigare skede, säger han.