Det var en god vän i Stockholm som tipsade Bo ”Bosse” Eriksson om att budbilsverksamheten var på uppåtgående i Sverige.
– Han tyckte att det skulle passa bra på Åland. Jag tog kontakt med Picko Troberg som hade budbilar i Stockholm och på den vägen blev det att jag startade budbilsfirma här, säger Bosse.
Före det hade han först jobbat med plåttak tillsammans med Nils Bergman men valde sedan att gå i lantmannaskolan.
– Efter det började jag arbeta vid lantbrukssidan på Samgång. Men då jag fick erbjudande om att komma till Motor Company och sälja reservdelar valde jag det. Bilintresset var stort, säger han.
Där arbetade han fram till 1985 då han startade Ålands budbilsservice. Till en början var han ensam i företaget.
– Första kunden var att leverera trycksaker från Ålands tidningstryckeri till Chipsen i Haraldsby. Samtidigt skulle hans första barn födas på bb. Det blev lite bråttom, säger han.
I början klarade Bosse själv av leveranserna men det ökade på allt mer med leveransjobben och han började anställa folk.
– Jag ökade också på med bilar, nästan två per år. I dag finns 16 bilar och 14 anställda i bolaget.
Efter ett år gick också Transmar in som delägare i bolaget.
– Det var skönt. Det blev mer stabilitet. Samtidigt blev det också mera jobb därifrån. Själv hade jag, förutom budbilsjobbet, även jordbruk och två små barn hemma så det var ganska mycket just då.
Dags för pension
Under åren som Bosse jobbat har det funnits en del udda transporter.
– Den jag kommer på just nu var när landskapet hade en fotoutställning. Det var stora tavlor som kom från USA och finska ambassaden. Leveransen blev försenad och skulle sedan vidare till Bryssel.
För att få fram utställningen i tid, det gick inte att sända den med flyg, fick Ålands Budbilsservice packa in lådorna i en transit och köra ner dem till Bryssel.
– Vi plockade ur tavlorna och körde bilen till flyget. För att senare flyga tillbaka och plocka in utställningen som sedan skulle vidare till Ryssland. Tack vare konsuln på Åland fick vi hjälp med en smärtfri transport över gränsen,säger Bosse.
Vad är det vanligaste som transporteras?
– Mjölk, bröd, ost från ÅCA, kött från Dahlmans och andra små paket från bland andra UPS och Matkahuolto.
När bestämde du dig för att du skulle gå i pension?
– Jag kände att jag kan inte jobba i evigheter och nu var det dags. Sonen Tommy Eriksson tar över och för att han ska kunna utveckla och göra det han tycker är bra för företaget i framtiden kan jag tryggt gå i pension.
Hur känns det nu när du tagit steget?
– Inte har det känts något ännu. Jag har haft fullt upp första veckan, säger Bosse och skrattar.
Viktigt att hålla i gång
Bosse tycker att det är en bra årstid att gå i pension.
– Nu har man fullt upp med gräsklippning och annat då man har hus. Jag får se i höst vad det blir att engagera sig i, säger han.
Bosse är redan nu engagerad i Åland Uniteds styrelse som vice ordförande och så är han med i Odd Fellow.
– I Åland United finns det att göra hela tiden om man vill.
Hur blev du engagerad i ÅU?
– Det var när Peter Lindbäck var ordförande. Jag ställde upp lite nu och då när det behövdes hjälp. Jag tycker att det är väldigt roligt att vara med. Tänk att Åland har ett så bra damlag. Dessutom tycker jag att det är dags att man satsar mer på damer och flickor.
Vad har du för andra framtidsplaner?
– Jag kommer inte att bygga och renovera. Det har jag redan gjort så jag är färdig med det. Det finns hur mycket som helst annat som jag kan ta tag i om jag bara tar mig i kragen. Man måste göra något inte bara sitta inne och se på tv. Men samtidigt känns det som om den här pandemin gjort att man blivit lite handlingsförlamad, säger Bosse.
» Personligt
Bo ”Bosse” Eriksson
Namn: Bo Eriksson.
Ålder: 64 år.
Bor: I Saltvik.
Yrke: Egen företagare, pensionär.
Familj: Två barn med familjer.
Intressen: Vice ordförande i Åland United, Odd Fellow.
