Unga utmanar är en artikelserie med fokus på de unga i valet.
Vi har låtit en ung lagtingskandidat från varje parti utmana en valfri lagtingskandidat från ett annat parti på frågor hen tycker är viktiga.
Partierna har själva valt vilken ungdom de vill lyfta fram. Lotten har avgjort vilka partier som utmanar varandra.
I dag utmanar Anton Göthlin (Ob) Katrin Sjögren (Lib) på utbildning, hållbart näringsliv och miljö
• Utbildning
Anton Göthlin som själv gått i handels under gymnasiet vill se mer företagsbesök i skolorna, dels för att värva arbetskraft, dels för att informera om vilka företag som finns och vilka behov de har. 
Han anser också att man behöver se över behörigheten till eftergymnasial utbildning. De som går i yrkesgymnasiet och även tar studentexamen (huth) får inte läsa en kurs historia, vilket krävs för att få behörighet till jurist- och vissa ekonomiutbildningar. I stället måste man läsa en kurs kemi, som inte är relevant för vidare studier.
– Jag vet att det är svårt att få ihop schemat, men en kurs historia skulle inte vara för jobbigt att trycka in någonstans. 
Mer valfrihet alltså?
– Eller se över och byta ut kurserna.
Företagande i grundskolan och på gymnasialstadiet är en av hans hjärtefrågor, och han lyfter fram Unga företag som ett bra projekt.
Katrin Sjögren vill få in entreprenörskap och företagande på schemat i gymnasiet. Men redan i grundskolan vill hon uppmuntra det kreativa tänkandet. 
– Det finns utrymme för förbättringar. Välfärden betalas mycket med företagsamhet, säger hon.
Den liberala ungdomsgruppen driver hårt att man ska kunna läsa huth på fyra år, säger Katrin Sjögren. 
– Om det fungerar i praktiken, så absolut! säger Anton Göthlin.
Båda vill se en ordentlig utvärdering av gymnasiereformen, där både elever, föräldrar och personal får tycka till.
• Hållbart näringsliv
För mycket byråkrati ska inte hindra företagen att bedriva sin verksamhet, anser Anton Göthlin. Bland annat borde man se över alla regelverk som till exempel ÅMHM måste följa, och hjälpa företagen i stöddjungeln.
– Det finns en ambition som delas brett politiskt att göra det enklare för företag, säger Katrin Sjögren.
Hon håller med om att ÅMHM är lagstyrt men påpekar att det är en missuppfattning att det blir enklare om man stryker några paragrafer. Det kan snarare bli otydligt.
Anton Göthlin föreslår en kunskapspool av äldre företagare som kan hjälpa yngre, förslagsvis genom Ålands näringsliv. Han vill också se näringslivskonsekventa beslut. Katrin Sjögren håller med om att politikerna bör bli bättre på att höra näringslivet i ett tidigare skede när man stiftar lagar.
Själv intresserar hon sig mycket för kvinnligt företagande.
– Det är ofta män som representerar företagande och ekonomin.
Anton Göthlin frågar om hon vill ge extra stöd till kvinnor. Men det är inte det hon menar. Av tradition har stöd betalats ut till investeringar i mansdominerade branscher, säger hon, men även företag i service- och tjänstebranschen behöver stödas.
– Europa har världens bäst betalda hemmafruar.
Anton Göthlin:
– Visst. Men anledningen till att man fått bidrag är att det handlar om så dyra investeringar. Jag vet inte om man ska göra stöden till en kvinnofråga.
– Det finns jättepotential i att få fler kvinnliga företagare, säger Katrin Sjögren.
– Företagande har ingen manlig stämpel för mig, säger Anton Göthlin.
Katrin Sjögren påpekar att verkligheten ser annorlunda ut, företag leds och styrs i hög grad av män.
Hon lyfter också frågan om jämställda löner, och påpekar att det är stora skillnader. Som exempel tar hon ÅHS-sjukskötarnas löner, som är lägre än till exempel lönerna för tekniskt utbildade. Anton Göthlin frågar sig om vi har råd att höja sjukskötarlönerna? Hur mycket mer av landskapets budget går till ÅHS då? Och var måste man skära i stället?
– Men vad ska vi göra om folk inte längre vill utbilda sig till sjukskötare och vi måste köpa in tjänsterna i stället? Det blir dyrare. Är det inte bättre att vara proaktiv? säger Katrin Sjögren och tillägger:
– Makroekonomiskt är det heller inte rimligt om man inte kan leva på sin lön eller pension. Då måste man politiskt gå andra vägar för att höja garantipensionen och så vidare.
Anton Göthlin menar att en höjning av lönerna i dagsläget inte är aktuell eftersom landskapet budgeterat för ett underskott på tolv miljoner euro 2015.
• Miljö
För att förbättra miljön efterlyser Anton Göthlin ett gemensamt svenskt-finländskt pantsystem. Han vill utforska möjligheten för pant av färjornas burkar, syresätta Östersjöns botten, slopa importskatt på elbilar och föreslår vidare att Mariehamn ska ta emot avfall från kryssningsfartyg.
– Om algproblemet blir för stort, vem vill turista på Åland då? Minskar turismen faller det tillbaka på hela näringslivet, säger han.
Katrin Sjögren håller med:
– Om Östersjön dör eller inte går att simma i kommer ingen hit, och det är knappt någon mening med att bo kvar.
Hon säger att det krävs politiska beslut men att det inte är helt enkelt:
– Om vi ville kunde vi förbjuda vissa näringar men då skulle de flytta till Sverige och Finland i stället.

Sandra Widing