2015 tog sig Åländsk demokrati från ett omdiskuterat flygblad till lagtinget på några månader. Sedan dess har fyra år gått och Stephan Toivonen har just presenterat de fyra första kandidaterna av de tio som partiet ställer upp med i valet. 2015 var de blott fyra.
– För ett par veckor sedan var det nervöst. Men just nu efter presskonferensen med fyra nya kandidater känns det bra. 
Stephan Toivonen är stolt över att hans parti har växt, även om han hade hoppats på mer.
– Mitt mål var mer än tolv kandidater, så jag är lite besviken. Men när jag talar med folk i korridorerna här i lagtinget så säger de ”oj, tre gånger fler än förra gången”. Så på det viset är det ju strålande, säger han.
Vi skriver ”hans” parti, för i mångt och mycket är Åländsk demokrati Stephan Toivonen. Han har suttit på ÅLD:s enda mandat i lagtinget, och i förra valet var han paritets i särklass populäraste kandidat.
Du kom in i lagtinget genom flyktingmotstånd, men i lagtinget har du också engagerat dig i flera andra frågor. Hur har du tagit dig an mandatperioden?
– Vissa områden, som det sociala, där jag inte har just någon erfarenhet håller jag mig borta från. 
Att utgöra en partigrupp ensam har inneburit mycket arbete för Toivonen.
– Normalt sover jag jättebra, men ibland har jag märkt att jag vaknar fem på morgonen och det börjar snurra tankar om insändare och anföranden direkt. Då har jag märkt att jag måste ta det lite lugnare en stund. Men är man mycket intresserad är det lätt hänt.
Under mandatperioden har ledamöter från andra partier ofta framhållit att Stephan Toivonen varit frånvarande från finans- och näringsutskottet när det sammanträtt utanför de veckor som lagtinget har plenum.
Att du reser till Portugal är något som ofta framhålls i debatten, hur ser du på det?
– Jag förstår debatten, men jag tycker den är helt onödig. Vi skojar ibland i utskottet att om vi från oppositionen får två kommatecken ändrade så är vi jättenöjda. Vi har inte ändrat ett enda ärende under de här åren. Jag är ju med alltid när vi har plenum, och det är ju 80–85 procent av utskottsarbetet som sker under pleniperioden.
Mot kommunreformen
Under mandatperioden har Åländsk demokrati ofta samarbetat med övriga oppositionen mot regeringsblocket. Bland annat i den infekterade frågan om kommunreformen har ÅLD motsatt sig landskapsregeringens (LR) förslag.
– Vi accepterar samgåenden, men det ska vara frivilligt och demokratiskt. Men tycker man det blir man stämplad som att man vill ha 16 kommuner, men jag sa tidigt att jag tror att på frivillig basis så kommer vi ned till 8-10 kommuner.
Ser du en rörelse bland kommunerna för frivilliga kommunsammanslagningar?
– Jag tror att det finns möjligheter till sådana samgångar, kanske Geta och Finström, Lemland och Lumparland. Och man kanske ska ta norra linjen och södra linjen i stället för hela skärgården.
Stephan Toivonen är kritisk till att LR sparat in på kommunerna under mandatperioden.
– När LR skulle spara så var det inte i den egna  förvaltningen, utan det sparades på kommunerna och ÅHS. Ta nu osthyveln på den egna förvaltningen och titta på det. Det går att spara inom både polisen och sjukvården, men man måste tänka på nya sätt.
Vill ha tunnel
I mandatperiodens andra stora stridsfråga, kortrutten, är Stephan Toivonen en ivrig förespråkare för att bygga en tunnel till Föglö i stället för bro och färja som LR vill.
–  I utskottet var vi bland de första som fick en offentlig presentation av projektet. Då insåg jag att det handlar om att vi ska hyra den, och sedan efter ett antal år får vi den. Risken tar ju finansiärerna. Jag sa till dem att det där är ett jättebra projekt, jag stöder det. Men jag går inte ut offentligt med det innan det finns rätt så många för det, för annars vet jag att ingen annan kan stöda det eftersom ÅLD är för.
Stephan Toivonen har utmärkt sig i lagtinget med sina anföranden om de ekonomiska aspekterna av frågorna, och det är ur den apsekten har säger sig ta sig an arbetet i lagtinget.
Vad är det viktigaste för dig när du nu åter kandiderar till lagtinget? Är det ekonomin eller migrationsfrågorna?
– Det är ju ekonomin. När jag skrev min första insändare om flyktingfrågan var det ju ur ett ekonomiskt perspektiv. Sedan förflyttades det till olika risker, våldtäkter och så vidare.
Just flyktingfrågan har svalnat i politisk betydelse när flyktingströmmen avtagit. Därför är den frågan också mindre framträdande när ÅLD valkampanjar.
– Alla vet var ÅLD står i flyktingfrågan, så vi behöver inte lägga vikten där.
Lagtinget har heller inte mycket med flyktingmottagande att göra, det ligger på kommunerna. Ändå är det en stor fråga för lagtingspartiet Åländsk demokrati, varför?
– Ja men det är skillnad mellan noll och en i lagtinget. Skulle vi inte ha det, utan bara finnas i tre kommuner, så är det en helt annan tyngd. Det går att blanda sig i på ett allmänt sätt om man sitter i lagtinget.
Ändå varmare i Portugal
I stället har Stephan Toivonen väckt både uppmärksamhet och ilska genom att motsäga klimathotet.
– Jag har inget emot att vara i skottgluggen. Men i klimatfrågan är jag stenhård. Jag har läst en bok om klimatet i 12.000 år, och det är jättespännande att läsa om hur mycket varmare det var på 1200-talet. Folk flyttade till Grönland. Sedan var det jättekallt på 1600-talet, ända till mitten av 1800-talet, säger han och fortsätter:
– Sedan dess har klimatet återhämtat sig till vad det var före. Det har naturligt blivit varmare. Men man definierar nollpunkten från när det var kallt. Säg att det skulle vara det här sambandet, så vad är problemet? Det är fortfarande kallare än i Portugal, det är inget problem om det blir en grad varmare.
Tror du att människan påverkar klimatet?
– Det finns de som säger att kanske 10–15 procent är mänskligt och då kan jag vara med på det. Det är inte noll, men väldigt väldigt lite. Så när temperaturen har ökat med en och en halv grad kanske det är 0,15 som människan har stått för. 
Och om du har fel i klimatfrågan?
– Om det skulle vara så att den andra teorin stämmer, och vi nu satsar 20 miljoner extra för den här hybridfärjan, så har det fortfarande ingen som helst betydelse när Kina satsar på ytterligare några hundratals kolkraftverk. Vi är så små att det enda ställe det märks på är att vi har 20 miljoner mindre pengar som vi inte kan satsa på vård, skola och omsorg. 
Ingen beskattningsrätt
Under kommande mandatperiod är det tänkt att den nya självstyrelselagen ska bli klar. Stephan Toivonen vill att de nya förhandlingarna ska ta vid där de gamla strandade.
– Man ska fortsätta. Man ska definitivt inte starta från noll. 
Åländsk demokrati utmärker sig från övriga partier då ÅLD inte anser att Åland ska ha som mål att överta behörighet över skatterna.
Hur ställer du dig till det nya systemet och de utlovade tio miljonerna i höjd grund för klumpsumman?
– Det är villkoret, och det finns också i betänkandet från finansutskottet.
Ob = ÅLD light
Det är en självsäker Stephan Toivonen som går till val. Han har mer än fördubblat antalet kandidater partiet ställer på startlinjen, partiet har genom detta också breddat sin politik.
Själv har han gjort sig ett namn i åländsk politik, inte minst genom de cirka 50 insändare per år som han skrivit.
Vad är ert mål i valet?
– Vi är nya så målet är i första hand att behålla mandatet. Sedan att kunna få ett till, och kunna dela på uppgifterna och få ett understöd, vore bra.
Hur ser du på läget? Obundna har rört sig åt ert håll i migrationsfrågan. Är de ute efter dina väljare? 
– Ja, det är väl rimligt? De är lite ÅLD light, som vi säger internt. De som inte är så modiga, de går till Ob, de tuffa går till oss.
Även om ÅLD når framgång i valet är Stephan Toivonen tveksam till att aspirera på en plats i regeringen.
– ÅLD:s roll, och min personlighet, är mer den som vill granska och ifrågasätta.
 
ÅLD i hetluften under mandatperioden. Stora politiska händelser där Åländsk demokrati varit inblandade:
Portugalfrågan
Redan några dagar efter valet 2015 hamnade Stephan Toivonens många Portugalvistelser i skottgluggen Själv hoppades han att de skulle gå att kombinera med lagtingsuppdraget, medan lagtingsdirektör Susanne Eriksson konstaterade att situationen aldrig tidigare varit aktuell.
Polisanmälningarna
I januari 2016 polisanmälde Stephan Toivonen Ålandstidningens dåvarande chefredaktör Niklas Lampi samt Socialdemokraterna Nina Fellman och Igge Holmberg för att de kallat Toivonen för rasist. Anmälningarna ledde inte till åtal.
Frånvaron
I maj 2016 skapar Toivonen åter debatt då ha uteblir från finansutskottets behandling av tilläggsbudgeten. Anledningen är att han är i Portugal. Toivonen hade begärt att få vara med på mötena via telefon, men fått nej. Trots hårda ord så leder frånvaron inte till någon åtgärd.
Stöder Trump
När Ålandstidningen mäter sympatierna inför det amerikanska presidentvalet är Stephan Toivonen den enda ledamoten som stöder Donald Trump. Toivonen säger att han uppskattar att Trump sticker ut.
BSPC-bråket
Under Östersjökonferensen BSPC:s möte i Riga anklagade Sara Kemetter (S) och Ingrid Zetterman (Lib) Stephan Toivonen för att ha kränkt svenska riksdagsledamoten Daniel Riazat (V) i en diskussion om flyktingpolitik. Krav lyfts för att Toivonen ska uteslutas ur den åländska delegationen.
Rattfyllebråket
I januari 2017 anklagade Stephan Toivonen vice lantrådet Camilla Gunell (S) för att ha kört bil berusad under julhelgen. Polischef Maria Hoikkala konstaterar dock att ingen anmälan mot Gunell finns. Såväl Gunell som Toivonen hotar med polisanmälan för ärekränkning.
Portugal-skatt
När lagtinget behandlar förslaget till skatteavtal mellan Finland och Portugal säger Stephan Toivonen att han ser det vara orättvist att en person som flyttat till Portugal fortfarande ska betala skatt i sin åländska kommun. Han anklagas då för jäv av Petri Carlsson (MSÅ).
Riksdagskampanj
Stephan Toivonen meddelar under våren 2019 att han kandiderar till riksdagsvalet. Han bildar lista tillsammans med Birgitta Johansson, tidigare ÅF men nu partilös. Tillsammans samlar de 358 röster.

Jonas Bladh