Hållbart initiativ har på rekordkort tid gått från bildande till att nämnas som en del i nästa landskapsregering. Att partiet dessutom, mitt i brinnande valrörelse, tvingades byta talesperson kunde ha sänkt vilket parti som helst, men HI tuffar på i opinionsmätningarna.Alfons Röblom är en av två talespersoner, Annette Bergbo är den andra, och han slår sig ned med den kopp kaffe som lite skämtsamt var villkoret för partiledarintervjun. Han är energisk när han svarar på frågor om ett parti vars politik få ännu vet några utförliga detaljer kring.Om vi börjar med den stora frågan. I debatten framförs ibland skepticism mot att det finns en klimatkris, att det i stället är miljön man bör jobba med. Hur ser du på det?– Det är olika saker, men viktiga båda två. Där skulle vi vilja spräcka hål på en myt som finns, ganska hårt rotad, att Åland är för litet för att göra något i klimatkampen. Arbetet för ett hållbart samhälle sker på många nivåer samtidigt. Individ, landskap, nation, region och globalt.Samtidigt stämmer väl motargumentet, att även om vi släpper ut noll CO2, om Kina samtidigt startar en handfull kolkraftverk är den vinsten globalt sett borta?– Visst är det så, att spelplanen har en del stora lirare. Men om vi lyckas med något väldigt bra som sedan kan spridas, kan Åland funka som förebild för andra regioner. Det är lite för enkelt att säga att det är Kina och Trump och alla de andra som ska lösa det.Hållbart initiativ vill att Åland ska följa Storbritanniens exempel och införa en klimatlag.Hur ska en sådan lag se ut?– Grundidén med en klimatlag och en medföljande koldioxidbudget är att, som med allt, det blir genast mycket enklare om man vet målet. Huvudnyckeln är att skapa något konkret att förhålla oss till. Till exempel näringslivet brukar ju gilla klara förutsättningar.Något näringslivet kanske inte är lika förtjust i är att ni, på er hemsida, skriver att de verksamheter som inte kan visa att de kan leva upp till stränga regler kring kväve- och fosforutsläpp ska avvecklas inom tio år.– Det är mest med tanke på kväve- och fosforutsläppen i Östersjön.Är det fiskodlingar vi pratar om?– De hör väl till det, jo. Men vi vill också understryka att vi vill inte ge en signal att nu stänger vi ned och drar ur stöpseln. Det vi vill med den skrivningen är att visa att vi tar det på allvar med att vi måste minska utsläppen i Östersjön.Alfons Röblom och Hållbart initiativ vill att omställningen för att göra Åland hållbart ska gå fort. Men snabbhet är inte alla gånger politikens främsta kännetecken.Går det att ställa om Åland till 2051, det mål som finns i landskapets hållbarhetsagenda?– Det går. En av erfarenheterna från EU-parlamentet är att det är förvånansvärt hur snabbt det går när det en gång rör på sig.  Om jag får vara lite elak så kan jag tycka att ni är lite naiva, och kanske inte riktigt har hittat rollen mellan att vara miljöaktivister och att vara politiker.– Kanske är det en hårfin skillnad mellan att tillåta sig att vara öppen och att titta på allting med nya ögon, och att riskera att bli kallad naiv. Det handlar om att gå in med en aktivistisk agenda och omforma den så gott vi kan i en politisk realitet.Den senaste mandatperioden har i mångt och mycket dominerats av två frågor, kommunreformen och kortrutten.Hur ser HI på kommunreformen?– Där finns hållbarhetsaspekter som skulle kunna tala för att vi kan tjäna på större enheter. Just vad gäller mark- och vattenplanering, avfallsfrågan, dricksvatten, alla de fundamentala tjänsterna som skulle må bra av större enheter. Men där känner vi att man måste vara försiktig när man går fram på den sociala sidan, att man har folk med på tåget. Därför vill vi inte i första hand tala om att flytta kommungränser, utan där ser vi gärna att initiativet kommer från kommunerna själva.Oppositionen vill riva upp kommunreformslagen, hur ställer ni er till det?– Det är inte vår första prioritet att riva upp den. Det är ett arbete som gått väldigt långt.Hur vill ni organisera skärgårdstrafiken?– Det vi saknar är ett helhetsgrepp över hela skärgårdstrafiken. Vi är kritiska till kortrutten eftersom man bygger in gårdagens lösningar på framtidens utmaningar. Vi skulle vilja se en mera dynamisk och flexibel lösning.– Vi skulle vilja lyfta idén att bolagisera skärgårdstrafiken i sin helhet. Ett landskapsägt bolag som består av skärgårdskommunerna tillsammans med landskapet och annat professionellt folk.Ni vill ta fram ett program för transportsektorn. Ni nämner bilpoler, cykling, elcyklar och så vidare. Ålänningen är rätt bilkär, så hur ska det gå till?– Ålänningen är bilkär, så det är en utmaning. Men å andra sidan tror jag att även den medelbilkäre ålänningen är mogen för att titta på att ta sig an ett system där vi börjar samåka, där det är lätt att hitta någon att åka med, eller att ta bussen.Nästan alltid slutar planerna för kollektivtrafiken med hyfsat täta turer i Mariehamn, några turer till Godby och enstaka matarlinjer. Grunden är att det inte finns ekonomi i det. Hur ser ni på det?– Men där sätter du fingret på problemet. Man sätter en turlista med bussar hit och bussar dit. Vår tanke med bokningssystemet vi vill ta fram är att göra det flexiblare. Inte bara stanna vid att ”vi har ju bussar”.Den andra aspekten på transportsektorn är utvecklingen mot elbilar. Det skulle väl tala för att det sätt vi ser på privatbilism i dag skulle kunna fortsätta, men med andra drivmedel i bilarna?– De behöver inte gå emot varandra de här två tankesätten. För någonstans finns också behov av att minska antalet bilar. De bilar som finns på Åland ska vara el eller miljövänliga, och så kan man samåka eller samsas om dem. Det är också en del i ett större tankesätt: måste alla äga allting, eller kan man samsas, låna, hyra av varandra. Det tror jag man kan, också på Åland. Det är också en mindset-fråga.Är ni ett regleringsparti? För det låter ganska mycket som att det är en massa regleringar som ska införas?– (Skratt) Usch, säger jag. Vi har levt nu i ett ohållbart samhälle, där vi handskats rejält vårdslöst med våra gemensamma resurser. Vi måste sätta vissa gränser, ganska snävt, för att det måste vara slut på det slöseriet. Men vi anser att det måste ske utan att hämma den personliga friheten, utan att hämma innovationen.Hållbart initiativ går till val med både piska och morötter för att genomföra omställningen, men partiet vill också göra stora investeringar i klimat- och miljösmarta lösningar. Ett förslag till finansiering är att belåna landskapet genom att emittera gröna obligationer.– Vi är övertygade om att ju tidigare man kommer i gång med de här förändringarna, desto billigare blir det. Och för att finansiera de stora investeringarna så har vi ju presenterat den här idén med gröna obligationer. Där har vi tänkt att för att göra det möjligt för ålänningarna att investera i omställningen, mot en avkastning över lång tid, och att öppna för andra investerare. Vi vet att när det gäller investeringar finns ett stort intresse för hållbara lösningar.Obligationerna ska betalas tillbaka med ränta. Vad vill ni spara på i landskapsbudgeten?– Det kostar ju pengar, men förhoppningsvis sparar vi också. Det är förstås svårt för mig att i detalj veta just nu. Då är vi tillbaka till den sociala hållbarheten, att vi ska bränna iväg alla stålar och strunta i ekonomin. För det är inte hållbart.Alfons Röblom har varit talesperson för HI i blott en vecka. Han fick uppdraget sedan Simon Holmström avgått till följd av uppgifter om att han figurerat i en polisutredning om köp av sexuella tjänster från minderårig.Hur har det påverkat er?– Det är klart att det har påverkat oss på en personlig nivå när en medarbetare och partimedlem blir utsatt för en sådan ryktesspridning och mår så dåligt. Som parti, och kraften i partiets verksamhet, skulle jag säga att det inte har påverkat. Det Simon gjorde var väldigt modigt, att gå ut och säga att nog får vara nog. Det skulle jag se som ett bevis på att vi i partiet har en väldigt stöttande och bra diskussionskultur.
Stora politiska händelser där Hållbart initiativ och dess företrädare varit inblandade:
SnabbruttenUnder sin tid som kansliledare för Ålands natur och miljö ledde Simon Holmström kampen mot kortrutten. I stället lanserades Snabbrutten som ett alternativ. I den skulle snabba el- och elhybridfärjor införskaffas i stället för vägar och broar.
MedborgarinitiativetNära 2.000 personer skrev på medborgarinitiativet mot kortrutten, och det lämnades in till lagtinget. I förslagets kläm föreslogs att hållbarhetskriterierna slås fast i lag. Lagtinget röstade ned initiativet.
Partiet födsI maj spreds en nedräkningsklocka på sociala medier och på en hemsida. Avändaren angavs som Hållbart initiativ, och den 15 maj landerades partiets första kandidater till lagitngsvalet.
Gröna obligationerI slutet av augusti offentliggjorde Hållbart initiativ förslaget att landskapet ska emittera gröna obligationer, och därmed belåna landskapet med upp till 300 miljoner euro, 25 procent av bnp. Finansminister Mats Perämaa (Lib) sågade förslaget och sade i Ålandstidningen: ”Att medvetet röra till statsfinanserna, eller landskapets finanser, genom en massiv upplåning skapar oreda i finanserna”.
PolisutredningenEfter att uppgifter cirkulerat i ett par månader om att HI:s talesperson Simon Homström figurerade i en polisutredning om köp av sexuella tjänster trädde han fram för att bemöta uppgifterna. ”Jag väljer att möta den här ryktesspridningen öppet, även fast det är tufft”, sade han.
TalespersonsbytetI och med att Simon Holmström trädde fram lämnade han också posten som HI:s talesperson. I stället är det Alfons Röblom som leder Hållbar initiativ tillsammans med Annette Bergbo.

Jonas Bladh