Under de senaste fem åren har antalet remisser och patienter som söker sig till Treat ungefär fördubblats. Pandemin med oro, rubbade rutiner och social isolering förvärrade det hela ytterligare.

Läkaren Christian ”Snuffe” Johansson, klinikchef för Treat, säger att expertis tidigt varnade för konsekvenserna av åtgärderna som kom i form av restriktioner under pandemin.

– Det här kan sägas vara en sådan konsekvens. När stora samhällsbeslut fattas måste man också vara medveten om de problem som de kan leda till. I det här fallet hur människor fungerar om de stängs in och isolerar sig.

Han säger att en positiv sak ändå är att man nuförtiden ser färre riktigt allvarliga fall av ätstörningar och kanske främst av sjukdomen anorexi.

– I dag är det större fokus på att snabbt normalisera energiintaget och det verkar som att man söker sig till vård tidigare.

Svårt att tala om

Han säger att det finns en fara i att offentligt tala om ätstörningar, att det finns stora likheter med rapporteringen av suicid, eller självmord.

– När det skrivs och rapporteras om ätstörningar ser vi en ökning av patienter, det är som att det smittar. Det är inte de som redan har problem som kommer till insikt och söker hjälp, utan att belysa problemen triggar snarare i gång helt nya fall. Det är väldigt problematiskt och leder till att vi är rätt försiktiga med att öppet tala om det. När vi till exempel förut besökt åländska skolor och informerat har vi några år senare kunnat se fler patienter på Treat.

Det ständiga flödet av bilder på perfekta kroppar och liv samt det missnöje som uppstår genom att ständigt behöva jämföra sig på sociala medier, spär antagligen på problematiken.

Svält påverkar hjärnan

Christian ”Snuffe” Johansson säger att särskilt anorexi eller självsvält är något av minerad mark.

– Svält är verkligt farligt. Det är ju dödligt i sig om det går tillräckligt långt men hjärnan förändras av det, det ser man i magnetröntgenundersökningar och det syns också långt efteråt. Svält är ett otroligt knepigt tillstånd att tillfriskna från då det påverkar hjärnan och tar kontroll över tankeverksamheten.

Själva ätstörningens funktion är kontroll.

– Man kallar ofta de olika ätstörningarna för sjukdomar men de är också dysfunktionella beteenden där man tappat kontrollen i jakt på mer kontroll. Många individer i dag känner sig maktlösa på ett eller annat sätt och det blir ett sätt att försöka ta kontroll.

Ätstörningar hör till de ångestassocierade sjukdomsgrupperna, nära kopplade till depressioner, tvång och fobier.

– Forskning tyder också på att en fjärdedel av ätstörningsfallen är kopplade till neuropsykiatriska tillstånd som till exempel autism.

Inbyggt med missnöje

Han framhåller att olika former av ätstörningar funnits i alla tider i de flesta kulturer och att det är ett inre hot som kommer från en själv.

– I många kulturer finns tanken om att man är duktig om man gör något väldigt svårt, en sorts asketism. Med svält är det samma sak, det anses duktigt att kunna kontrollera matintaget så hårt, att vara disciplinerad. Man gör det i en slags desperation att kunna förändra sig själv och sin framtid. Och i botten finns ju ett psykiskt illamående av något slag.

Christian ”Snuffe” Johansson säger att det i varje människa finns en inbyggd självkritisk missnöjdhet, en inbyggd tanke och känsla av otillräcklighet. Detta är något som utvecklats hos människan under evolutionens gång och som gagnat överlevnaden av oss som art.

– Det kan upplevas som en stor lättnad när man inser att det inte är något fel på en, att det är helt naturligt att känna sig missnöjd med sig själv och att alla andra också gör det. Det är ett faktum att självkritisk hållning och felsökandet är inbyggt i våra hjärnor. Det är naturligt att fokusera på det negativa, det är att vara människa. När vikten är återställd och man så småningom kan acceptera att överdriven kontroll skapar mer ångest och krymper livsutrymmet, är man på god väg mot att bli frisk.