Efter 16 månader och 24 möten har den parlamentariska kommittén som utrett förutsättningarna för en tunnel till Föglö lämnat sitt slutbetänkande till landskapsregeringen. Infrastrukturminister Christian Wikström (Ob), som lett kommittén, hoppas att lagtinget får hjälp av rapporten.

– En stor del av oklarheterna som fanns inledningsvis har vi kommit med svar på. Hur mycket blir en tunnel, det är öppet och ärligt – det blir dyrare, säger han.

I betänkandet finns flera uppskattningar från experter kring hur mycket tunneln, som beräknas mäta cirka 11.000 meter och gå från Svinö till Degerby, kommer att kosta. YIT säger mellan 130–170 miljoner (utan kostnader för projektering). Om man applicerar svenska beräkningar på projektet blir, enligt betänkandets uppgifter, kostnaden i stället 385 miljoner euro.

Mycket är osäkert

Kommittén har förlitat sig på konsultföretaget Norconsults siffror. De säger att den sannolika kostnaden landar på 168 miljoner euro. Men än finns en hel del osäkerhetsmoment, bland annat har man inte provborrat i berggrunden mellan fasta Åland och Föglö. Experter har genom åren varit oense kring området och dess lämplighet för tunnelbyggande.

På grund av bland annat dessa osäkerheter väljer kommittén att basera sina kalkyler på en högre kostnad – 217 miljoner euro. Den summan säger man sig vara 85 procent säker på att blir antingen lägre än så, eller som mest just 217 miljoner.

– I rapporten finns ett kostnadsspann. Beroende på hur berggrunden är beskaffad det avgör kostnaden. Vi har räknat med att det finns en del sprickor i berggrunden och dem måste man täta med betong och det gör att kostnaden blir högre. På det viset har vi räknat konservativt, säger Christian Wikström.

Dyrare än färjor

Jämfört med att fortsätta med färjor, antingen som i dag eller med vissa justeringar, de kommande 40 åren blir tunnelalternativet betydligt dyrare i kommitténs uträkningar. Målet är tunneln inte ska bli dyrare, och för att åstadkomma det måste externa intäkter till. Dessa kan komma i form av stöd från staten eller EU. Men också användaravgifter måste till.

Enligt kalkylen måste i snitt 5,2 miljoner euro tillkomma från externa inkomster varje år under de 40 åren. I dag får landskapet in cirka 1,2 miljoner i biljettintäkter från skärgårdstrafiken. Användaravgiften i tunneln kommer därför bli högre än dagens priser.

– Den blir betydligt högre. Att åka genom tunneln i jämförelse med att åka med skärgårdsfärjorna blir betydligt högre än i dag, det är helt solklart. Så är det. I och med att vi har så subventionerade priser i skärgårdstrafiken i dag är det en självklarhet.

Så man lägger kostnaden på resenärerna?

– Så är det. Och jag tror personligen på den modellen också.Det är lättare att finna acceptans för ett projekt om den som använder det också är med och betalar för det. Men det där är en väldigt ideologisk fråga, säger infrastrukturministern.

Framför allt är det skärgårdsborna som drabbas av de högre kostnaderna.

– Om du pendlar från skärgården, då blir du att betala mer. Sällanresor blir faktiskt billigare än i dag.

Behövs fler utredningar

I slutbetänkandet poängteras behovet av ytterligare utredningar och man föreslår ett antal ytterligare undersökningar för att säkrare kunna fastslå kostnadsbilden för tunneln.

– Åtminstone två miljoner kommer att behövas för att göra klar de här undersökningarna.

Christian Wikström menar att lagtingspolitikerna nu måste ta ställning till om man tror på tunnelprojektet.

– Omfattar man de här kostnaderna? Tycker man att det är rimligt och realistiskt nu när man vet lite mer. Kan man ta den här målkostnaden, kan man ta 217 miljoner? Är Åland beredd att lägga 217 miljoner på en tunnel? Och är vi beredda att uppta användaravgifter för att finansiera det här? Det är de centrala politiska frågeställningarna som jag inte upplever att man har besvarat ännu.

Själv säger han att det här är ett nytt sätt att hantera stora infrastrukturprojekt på Åland, men att det är en nödvändighet att söka ett brett stöd för en sådan stor satsning.

– När man pratar med Färöarna, eller stora byggbolag, så säga alla samma sak. Den den stora risken i infrastrukturprojekt är inte räntan, inte kostnaderna utan den största risken är den politiska. Kommer politikerna att göra det här?, säger han.

Christian Wikström säger att han hoppas att landskapsregeringen kan ta ställning till tunnelfrågan under våren och lämna kommitténs slutbetänkande till lagtinget som ett meddelande under våren.