Ålänningar som av olika anledningar har sämre förutsättningar känner mindre förtroende och tillit mot samhället, och delaktighet i det.

Det visar den tillitsstudie som Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, har utfört under året.

Målet har varit att följa upp resultaten från en motsvarande studie 2018, där man undersökte hur väl ålänningarna upplevde att samhället möter de sju mål som fastställts i Utvecklings- och hållbarhetsagendan.

I första hand har man fokuserat på mål ett och två, som säger att ålänningarna ska vara välmående, ha inneboende resurser och växa, och att alla ska känna tillit och ha verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

Studien har riktat sig till personer bosatta på Åland som är 16 år och äldre, och har utökats med två områden: upplevelser av korruption på Åland, och upplevelsen av att blomstra.

Mariehamnare mindre trygga

Studien visar att de flesta svarande, 59 procent, känner hög tillit till sina medmänniskor, och 31 procent medelhög. Endast tio procent uppger att deras tillit är låg, och den yngsta åldersgruppen, personer mellan 16 och 29 år, känner generellt lägre mellanmänsklig tillit än de äldre grupperna.

Även personer med en högskoleutbildning rapporterade en högre känsla av tillit än de med en gymnasial- eller grundskoleutbildning.

Åsub noterar en korrelation med att den yngsta åldersgruppen också skattar sin psykiska hälsa lägre, och refererar till ett flertal studier som visat på detta under de senaste åren.

Den stora majoriteten av ålänningar har även rapporterat att de känner sig trygga när de rör sig ute på kvällarna – 65 procent mycket trygga och 31 procent ganska trygga. Trygghetskänslan är dock i regel svagare hos kvinnor jämfört med män, och hos mariehamnare än personer bosatta på resten av Åland.

Däremot visar studien att kvinnor upplever sina sociala nätverk som tryggare än män gör, och i större utsträckning anser att de har någon de kan kontakta i de flesta situationer.

Personer som har det sämre ekonomiskt eller är födda utanför Åland har i lägre utsträckning svarat att de känner att de har någon de kan kontakta.

Vad gäller upplevelsen av att blomstra, vilket mätts med ett instrument framtaget av Harvarduniversitetet, visar undersökningen att det finns tillräcklig stabilitet och tillräckliga ekonomiska resurser för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.

Man noterar dock att de som är 60 år och äldre har fått signifikant högre rankningar än gruppen mellan 16 och 39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren har rankat sig signifikant lägre.

”Korruption vanligt”

En av fem svarande anser att korruption är mycket eller ganska vanligt förekommande på Åland, och nästan en fjärdedel har sagt att de eller någon närstående har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption.

Detta innebär att Åland tillsammans med Åbo är de regioner där flest finlandssvenskar har personliga erfarenheter av korruption.

Gynnande av släkt, vänner eller medlemmar i nätverk såsom idrottsklubbar eller jaktlag anses vara den vanligaste formen av korruption. Ett stort antal svarande, 42 procent, har även ansett att det är mycket eller ganska vanligt med för starka band mellan offentliga beslutsfattare och näringslivet.

Över hälften håller helt eller delvis med om påståendet att man får olika bemötanden från myndigheter beroende på vem man känner, och att man behöver personliga kontakter för att få något till stånd på Åland.

Ökad tillit för Finland

Endast 51 procent av svarande har sagt att de är mycket eller ganska intresserade av politik, vilket är lägre än i både Finland och Sverige. Strax över hälften har under det senaste året bojkottat något, mer än en tredjedel har utfört frivilligarbete och strax färre än en tredjedel har skrivit på namninsamlingar.

Åsub noterar en korrelation mellan högre utbildningsnivå och större känsla av politisk delaktighet.

Förtroendet för hur demokratin på Åland fungerar visar att ungefär 60 procent är nöjda eller mycket nöjda, vilket är relativt oförändrat från 2018. Däremot har förtroendet för både Finlands och EU:s demokrati ökat märkbart, från 56 till 74 procent vad gäller Finland och från 34 till 46 procent vad gäller EU.

Också förtroendet för Finlands regering och försvarsmakt har stigit till 70 respektive 80 procent, och det samma gäller för EU och NATO.

På Åland har 80 procent mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården, 78 procent för polisen, 74 procent för gränsbevakningen, 66 procent för utbildningssystemet och 59 procent för domstolar, banker och företag verksamma på Åland.

Man ser även en viss ökning i förtroende för lagtinget, regeringen och de politiska partierna.