Sedan staden grundades 1861 och fram till slutet av 1960-talet omfattade stadsplaneringen större enheter och kvarter. Sedan dess har planändring av enstaka tomter, så kallad frimärksplanering, blivit allt vanligare.

I områden som haft flera sådana här ändringar kan det enligt stadsarkitekt Dominicus Björkstam dels bli svårt för fastighetsägarna att veta vad som gäller, dels försvårar det för myndigheterna att hantera bygglov.

– Önskemål har bland annat kommit från byggnadstillsynen, som har mycket svårt att tolka planerna. De ska sedan också försöka förklara för en fastighetsägare varför denna inte har samma byggrätt som grannen. Det bästa för mariehamnarna är att alla behandlas på lika sätt, säger han.

Vill förenhetliga

Ett exempel är de sex kvarteren i området mellan Södragatan och Skillnadsgatan. Och det är just här, i stadsdelarna Främmanberg och Kvarnberg, som stadsarkitekten föreslår för stadsutvecklingsnämnden att planarbetet ska inledas.

I de berörda kvarteren finns ett flertal stadsplaner från olika tidsperioder, varav de äldsta är från 1960-talet och den nyaste från år 2022. Ett kvarter har till exempel så många som tio stadsplaner för 22 tomter.

– Det sätter fastighetsägarna i olika ställning. Det finns också hemskt många olika tolkningar av planerna och vi skulle vilja förenhetliga det så att alla fastighetsägare behandlas lika – så att inte en granne har större byggrätt eller får exploatera sin tomt på ett annat sätt än grannen på andra sidan tomtgränsen, säger Dominicus Björkstam.

Särskilt i planerna från 1970- och 1980-talen saknas dessutom bestämmelser som anpassar nybyggnationer till äldre närliggande bebyggelse.

Vill förtäta

Men förslaget om en modernisering av gällande stadsplan gäller även några områden som redan i dag uppfattas som enhetliga, och här vill stadskansliet att en modernisering av stadsplanen ska diskuteras i syfte att bevara områdenas karaktär.

Ett annat mål med processen är att möjliggöra en förtätning av staden. Stadsarkitektkansliet skulle helt enkelt vilja kartlägga hur mycket outnyttjad byggrätt det finns inne på tomterna, och i vilken grad exploateringen skulle kunna öka.

– Det gäller inte så mycket ut mot gatan, för gatumiljön vill vi gärna behålla, men vi vill se om man skulle kunna tillåta byggnation i byggrutor inne i kvarteren.

Komplicerad process

Tre separata ärenden för områdena Kvarnberg och Främmanberg är aktuella vid stadsutvecklingsnämndens möte nästa vecka.

Stadsarkitekten föreslår att nämnden ska gå in för ett samrådsförfarande, och även begära utlåtanden av landskapsregeringens kulturbyrå. Planändringarna skulle nämligen kunna innebära att byggnader skyddas, vilket betraktas som ”en betydande förändring jämfört med nuvarande situation”.

– Alla måste ha chansen att bli hörda i ärendet. Eftersom området annars skulle bli ohållbart stort föreslår vi att tre olika samråd hålls, säger Dominicus Björkstam.

Flera andra områden – vid Bastuvägen, Badhusgatan och gränderna vid Nyängen – anges vara i behov av reviderade och moderniserade stadsplaner. Det totala antalet tomter som berörs när man adderar alla områden är 253 stycken.

– Vi vill sakta gå igenom alla de här kvarteren, men vi föreslår att arbetet börjar i Främmanberg och Kvarnberg.