Arbetet med att fasa ut oljeuppvärmningen i landskapets fastigheter inleddes 2018.
– När lagtinget antog energi- och klimatstrategin benade vi ut de målsättningar som vi upplevde berörde oss. Det är målsättningar kring energianvändning och förnyelsebar energi som vi jobbat aktivt med, och prioriterat, de senaste åren säger Stefan Rumander som är vd för Landskapets fastighetsverk.
När man jobbar med hållbarhet gäller väsentlighetsprincipen, säger han.
– Man ska börja med det som ger mest effekt. Vi såg att det var oljan som bidrog mest till vårt koldioxidavtryck.
2018 hade landskapet 15 oljeuppvärmda fastigheter. Nu finns endast en kvar, Ålands fiskevårdscentrum i Guttorp. Planen är byta ut oljan även där i år.
– Om vi lyckas väl blir det en helhetslösning för både fiskodlingen och byggnaderna. Det pumpas väldigt mycket vatten i anläggningen och all solenergi som produceras där redan nu går direkt in i verksamheten, säger Carl-Johan Mattsson.
Flis från egna skogar
I flera fastigheter har Fastighetsverket ersatt oljan med eldrivna bergvärmeanläggningar, på några platser i kombination med solceller. På två platser har oljan ersatts med flisvärmeverk.
Stefan Rumander och Carl-Johan Mattsson tar med Ålandstidningen på en rundtur i Ålands folkhögskola och Jan Karlsgården för att visa exempel på de nya värmesystemen.
Ålands folkhögskola var tidigare den största förbrukaren av olja bland landskapets fastigheter. Cirka 60 kubikmeter olja per år gick åt för att värma byggnaderna på området. Nu värms de i stället upp genom eldning av cirka 700 kubikmeter flis per år, vilket minskar utsläppen av koldioxid med cirka 160 ton per år.
Flisen får man från landskapets egna skogar. Riset och brännveden läggs vid vägen, flisas på platsen av en entreprenör och körs direkt till folkhögskolan.
Där kan flisen tippas rakt ner i ett fem meter djupt och automatiserat lager som Carl-Johan Mattsson designat för att uppnå en optimal funktion för platsen.
Bättre arbetsmiljö
I pannrummet, som tidigare inrymde oljepannorna är det nu väldigt rent. Det är också tyst.
– Nu kan vi ju prata. Med de gamla oljepannorna hade vi fått sätta på hörselskydd, säger fastighetsskötare Glenn Nedergård.
Fliseldningen sker över öppen låga och måste därmed skötas ordentligt – precis som med annan eldning, säger han.
– Men visst är det betydligt lindrigare det här.
För att minimera underhållet finns bland annat automatisk uraskning och en lätt hantering av askan med rullande kärl och lift upp till hämtningsnivån.
I området kring Kastelholms slott och Jan Karlsgården förbrukades tidigare cirka 40 kubikmeter olja per år. Nu sker uppvärmningen med geoenergi från sammanlagt drygt 2.000 meter borrhål, fördelat på tre anläggningar med en stor värmecentral i värdshusbyggnaden. Det minskar koldioxidutsläppen med cirka 100 ton per år.
Borrningarna och grävningarna i det kulturhistoriskt värdefulla området har gjorts med millimeterprecision, säger Carl-Johan Mattsson.
– Och för att slippa göra så många hål har man gjort dem djupare.
Nu står värmepumpar där oljepannan fanns tidigare.
– Det här är det gamla pannrummet. Det var kolsvart här, säger han.
”Enbart fördelar”
Nu när oljan snart kan läggas till historien har Fastighetsverket satt upp nya, tuffa klimatmål, säger Stefan Rumander. Målen handlar om energieffektivisering, hållbar fastighetsförvaltning och hållbart nyttjade av naturresurser.
– Energiförbrukningen ska minska med 20 procent i våra fastigheter till 2030 jämfört med nu, säger Carl-Johan Mattsson som ett exempel på de nya målen.
Hur snabbt de gjorda investeringarna betalar sig är svårt att säga och varierar från fastighet till fastighet, enligt Stefan Rumander.
– Det beror på många faktorer, till exempel priset på el som används alltmer i stället för olja. Men nu har vi uppdraget att fasa ut oljan, och många av de fastigheter vi har baserar sig på lag så vi kan och ska vara långsiktiga i vårt ekonomiska tänk, säger han.
– Det lönar sig absolut. Det är enbart fördelar. Olja är inte bra, säger Carl-Johan Mattsson.
Så här är läget i kommunerna
I många åländska kommuner finns fortfarande offentliga byggnader som värms upp med olja. Men det finns också planer på att byta ut dem.
Ålandstidningen har frågat samtliga kommuner vilka av deras fastigheter som värms upp med olja, och om det finns tidsplaner för att byta ut oljepannorna.
Flera kommuner har redan fasat ut oljan. I vissa kommuner finns oljepannorna dock kvar för att de ska kunna användas som reservkraft. Sund, Sottunga, Lumparland, Brändö, Saltvik, Geta och Vårdö har behållit oljepannor för att kunna använda dem i nödlägen eller som tillskottsvärme.
”Olja finns kvar bara som reserv, till exempel som tillskott kalla vinterdagar. Vilket jag tror kan vara ganska klokt i dagens läge. Dessa byggnader värms alltså med luft/vattenvärmepump i första hand”, skriver exempelvis Sottungas kommunsekreterare Kennet Lundström i sitt svar.
Avvecklas i år
Det finns planer på att byta ut flera av de kvarvarande oljepannorna.
Mångstekta hyreshus i Sund ska få ny uppvärmning i år, liksom Eckerö skola.
I Lemlands budget finns ett verksamhetsmål om att utreda ett byte av värmekälla för Bengtsböle IP:s servicehus under året. Finström planerar för kompletterande värmepumpar till Pålsböle daghem och skola, enligt budgeten 2023. Hammarland har en skrivning i budgeten om att man ska se över möjligheterna till byte av värmesystem.
Blickar man lite längre fram planeras byten i branddepån i Sund och i daghemmet Nyckelpigan i Eckerö under 2024. I Saltviks investeringsplan för nästa år finns medel för ett byte till värmepump i Strömma station.
Inga tidsplaner
I Kökar är tidplanen mer oklar. Det har funnits konkreta planer på att byta ut oljepannan i skolan inom ramen för energiprojektet ”Local Res”. Men besvär mot fullmäktiges beslut om projektet har lett till att det stannat upp.
I Finström utreds alternativ för de fastigheter som ligger utanför fjärrvärmenätet. ”Men det finns inte en absolut tidsplan för när oljeeldningen kan vara avvecklad”, skriver kommundirektör Magnus Sandberg.
Stadsmiljöchef Ida Mann skriver att Mariehamns stad kontinuerligt funderar på alternativ till oljeeldningen för Lotsbroverket men att det i dagsläget inte finns någon fastställd tidplan. ”För tillfället hoppas staden kunna minska oljeanvändningen genom att installera en större gasmotor”, skriver Ida Mann.
