Arvodesstadgorna slår till exempel fast mötesarvoden, eventuella årsarvoden, reseersättningar, och hur stor del av den förlorade inkomsten som ska ersättas om ledamöterna deltar i möten under sin arbetstid.

Vissa förbund betalar även ut ett it-arvode på 30 euro till ledamöter som väljer att ta emot föredragningslistor och annat mötesmaterial endast per e-post.

Oasens förbundsdirektör Ann-Christine Österbacka säger att det bästa vore att arvodena ses över inför varje ny mandatperiod. Oasen är dock inte ensamma om att ha en föråldrad arvodesstadga.

När Ålands kommunförbund 2019 reviderade sina arvoden hade det till exempel gått 17 år sedan det senast gjordes.

Enhälligt nej

Ett förbund som i höstas såg över arvodena, och landade i ett något ovanligt beslut, är Kommunernas socialtjänst (KST).

Förbundsstyrelsens förslag var att stadgan från 2020 skulle uppdateras med vissa höjningar. Styrelsens och stämmans ledamöter skulle få 80 euro per möte i stället för dagens 76. Styrelseordförandens årsarvode skulle, om förslaget hade gått igenom, ökat från 4.600 euro till 4.850.

Men lika enhällig som KST:s förbundsstyrelse var om en höjning av arvodena var stämman om sitt nej.

Petter Johansson från Sund var stämmoordförande då beslutet togs. Han konstaterar att det under hösten stod klart att nedskärningar i förbundet måste till, även om det ännu inte var klart hur hårt svångremmen skulle dras åt inför 2024. Mot den bakgrunden ansågs det att höjda arvoden hade sett fel ut.

– Det var en stämning av att man skulle försöka hålla ner kostnaderna. Som jag kommer i håg det var det ingen större diskussion, ganska snabbt efter att ärendet kom upp på föredragningslistan var det någon som klippte till och sade ”det ska inga höjas någonting”. Med det var det slutdiskuterat.

För den som inte vet, vad är stämmans och styrelsens uppgifter? Är det mycket jobb?

– Stämman har inte så mycket jobb, det är egentligen bara två möten om året men de kan vara ganska långa. På våren är det bokslutet och på hösten nästa års budget och vartannat år utser stämman en styrelse.

Förbundsstyrelsens arbete är desto mer tidskrävande. Förutom att bevaka KST:s intressen ska styrelsen till exempel fastställa servicenivåer, följa upp förbundets ekonomi och ha ett övergripande ansvar för personalorganisationen.

– Det är i styrelsen jobbet finns, säger Petter Johansson.

Han säger att han är engagerad i förbundet eftersom frågorna intresserar honom.

– Jag kommer inte ihåg vad jag fått för arvode.

Förslaget: Hundraprocentig ökning

Hos Oasen var förslaget att dess styrelseordförande skulle få en hundraprocentig höjning av sitt årsarvode. Förbundsstyrelsen valde att återremittera ärendet eftersom man vill att årsarvoden även till ledamöterna ska utredas.

Oasens arvodesstadga har inte reviderats sedan 2012 och den nytillrädde förbundsdirektören ser nu ett behov av att höja arvodena för ledamöterna och ordförandeposterna.

– Det här är tyvärr inte den enda stadgan eller det enda styrdokumentet som inte blivit uppdaterade på ett tag, det är sådant jag kommer att behöva lägga ganska mycket tid på, säger Ann-Christine Österbacka.

Ärendet fanns på föredragningslistan vid förbundsstyrelsens senaste möte och beslutet blev en återremiss.

– Det fanns önskemål att se över årsarvoden även för övriga i styrelsen och ett internetarvode, säger hon.

Förbundsstyrelse- och fullmäktigeledamöterna ska enligt det ursprungliga förslaget från den 1 augusti i år få en höjning från dagens arvode på 56 euro per möte till 75 euro. Den senare summan är en euro mindre än vad KST-ledamöterna får per sammanträde.

Oasens förbundsfullmäktigeordförande har i dag ett årsarvode på 600 euro, vilket föreslogs höjas till 1.000 euro medan styrelseordförandens årsarvode enligt förslaget dubbleras från 1.100 euro till 2.200 euro.

Ann-Christine Österbacka har gjort en jämförelse mellan olika kommuner och kommunförbund och konstaterar att arvodesbeloppen skiljer sig åt. Det gör att det inte är helt lätt att bedöma vad som är rimliga arvoden.

– Önskvärt vore ju att det skulle se liknande ut på Åland överlag, säger hon.

Det bästa vore enligt henne att Oasens arvoden ses över inför varje ny mandatperiod och revideras vid behov. Hon har förståelse för att vissa av de föreslagna höjningarna kan sticka ut.

– Även ministerlönerna har ju varit på tapeten – höjningar brukar kunna väcka reaktioner.

Inte vanligt

Av de kommunalförbund Ålandstidningen tittat på är det inte ett enda som i dag betalar ut årsarvoden till andra förbundsstyrelseledamöter än ordföranden.

Det görs dock i några kommuner. I Lemland får kommunstyrelseledamöterna 800 euro utöver mötesarvodena, i Jomala är årsarvodet 1.200 euro och i Mariehamn 1.300 euro.

Oasens förbundsstyrelse sammanträder ungefär en gång i månaden och förbundsfullmäktige fyra gånger i året.