På uppdrag av Lemlands kommunfullmäktige har en arbetsgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande Robert Mansén (C), Tony Asumaa (Lib), Maria Björke (C), Susanne Fagerström (MSÅ), Joel Lindholm (HI) och Camilla Åkerholm tagit fram Lemlands nya Vision 2030 – en vision som ska ligga till grund för Lemlands kommuns framtid. I samband med arbetet lanserade arbetsgruppen en enkät bland kommuninvånarna. I onsdags presenterades visionen och enkätresultaten.
– Lemland är en tillväxtkommun, vilket innebär att man måste ta en funderare på hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Det har vi gjort, säger Tony Asumaa.
Det huvudsakliga syftet med Vision 2030, enligt honom, är att hitta långsiktiga målsättningar som går att förverkliga på ett övergripande plan.
– Vi ville inkludera lemlänningarna i visionen för att få reda på vad de tänker om vår kommun.
En tillväxtkommun
Lemland är, efter Jomala och Mariehamn, den snabbast växande kommunen på Åland. År 2010 bodde 1.814 personer i kommunen – 2020 hade den siffran växt till 2.114 invånare, det vill säga en tillväxt med 300 personer på tio år. Under samma period har flera andra kommuner backat i invånarantal.
Vilka orsaker uppger folk som vill flytta till och bo i Lemland?
– Det har skett en naturlig tillväxt, men ofta handlar det om närheten till naturen och havet. Det är det överlägset största argumentet, men även närheten till Mariehamn spelar sin roll.
Vilka utmaningar för inflyttningen och tillväxten med sig?
– Vi måste se till att servicen fungerar, att man kan trivas här ur ett kulturellt perspektiv och att det finns fritidsaktiviteter i tillräcklig grad. Det i sin tur kräver investeringar, men vi vill vara en tillväxtkommun.
Saknar god kollektivtrafik
Invånarenkäten som har gjorts i samband med Vision 2030 besvarades av 182 personer, 64,3 procent av svaren kom från kvinnor.
– Cirka nio procent av kommuninvånarna svarade alltså på enkäten, vilket vi är relativt nöjda med. Det ger en ganska bra grundbild över läget, säger Tony Asumaa.
På frågan hur man tycker det är att bo, leva i eller besöka Lemland, svarade 92,4 procent att det antingen är trivsamt eller mycket trivsamt – bara drygt sju procent angav ett lägre betyg.
– Det är ett glädjande betyg, även om det inte innebär att allt i kommunen är superbra.
Enkäten frågade också vilka serviceenheter som har en förbättringspotential i Lemland. Toppsvaret, med 20,5 procent, blev kollektivtrafiken följt av utbudet på kaféer och restauranger samt fritidssysselsättningar.
– Det går hur många bussar som helst hitåt, men bara under dagtid. På kvällar och helger är det så gott som omöjligt att åka hit kollektivt. Jag förstår verkligen att man önskar en bättre kollektivtrafik, säger Tony Asumaa.
Robert Mansén ser å sin sida en tydlig koppling mellan bristen på bussturer till Mariehamn och möjligheten att utöva sin fritidssysselsättning.
– Med flera bussturer har man större möjlighet att exempelvis utöva sin idrott, eller annat, i stan, säger han.
Tycker och tänker man likadant oavsett var i kommunen man bor?
– Man tycker överraskande likadant, jag trodde själv att svaren skulle skilja sig åt mer mellan exempelvis Järsö och centrala Lemland, svarar Tony Asumaa.
Lemland i siffror
Mellan 2010 och 2020 växte Lemland med 300 invånare, från 1.814 till 2.114 personer.
Könsfördelningen i kommunen är så gott som jämn. 49,8 procent är kvinnor, medan 50,2 procent är män.
Den största åldersgruppen i Lemland, med 565 personer, är mellan 45-64 år. Den minsta, med 301 personer, är mellan 15-29 år.
Sysselsättningsgraden i Lemland ligger på 82,5-85 procent.
Det finns 974 bostäder i Lemland, varav 850 är fristående småhus. 67 är rad- och kedjehus och 20 är flervåningshus.
Källa: Invånarenkät Lemland
Vill visa riktningen
En höjd servicenivå på ett generellt plan efterfrågas av kommuninvånarna, menar arbetsgruppen.
Är det realistiskt med tanke på minskande landskapsandelar och det faktum att Lemland redan lånar för driften?
– Det är ohållbart att låna till driften, men efter höjningen av skatteöret ser det ut att gå åt rätt håll. Vi hade budgeterat med ett minusresultat på 1,7 miljoner euro, men landade på 170.000. Nästa år klarar vi kanske av att investera med egna pengar, säger Tony Asumaa.
Hur ska Vision 2030 användas inom förvaltningen?
– Det är som namnet säger en vision, en riktning som vi vill färdas i. Vi vill skapa en bild av Lemland som vi projicerar utåt, och den ska också användas som ett arbetsdokument när tjänstemännen lägger sina budgetar.
Är enkäten ett sätt att förhärliga er själva, eller kommer folkets vilja verkligen att få genomslag i beslutsfattandet?
– Det är helt klart på basen av invånarnas svar som vi nu vet vilka områden vi behöver förbättra. Den måste användas och får inte bli ett av många dokument i högen, säger Camilla Åkerholm.
– Hela visionen och dess målområden måste bli synlig i kommunalpolitiken, tillägger Robert Mansén.
