Sia Spiliopoulou Åkermark: Ålandsexemplet kan fungera som en motpol

Ålands fredsinstituts direktör, Sia Spiliopoulou Åkermark, ser utvecklingen i tonläget mellan de båda stormakterna USA och Ryssland som allvarlig.

– Det är ju en mycket allvarlig situation så till vida att vi har en militär upptrappning under lång tid. Ryssland använder en mycket hård retorik och pressar på för att uppnå förhandlingar med USA och Nato.

Samtidigt, menar hon, finns orosmoln också från den andra parten.

– Den andra aspekten som är viktig är att vi ser att båda stormakterna kringgår Europa, att EU har en marginell roll. Från min roll på fredsinstitutet och som folkrättsforskare ser jag också att den allmänna debatten bara håller sig till de militära säkerhetspolitiska aspekterna och inte mycket annat, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.

Bredare debatt

Debatten borde breddas, menar hon, och hänvisar till President Sauli Niinistös mycket uppmärksammade nyårstal.

– Han förde fram behovet av att förnya andan i Helsingforsavtalet. Konferensen då började med tre korgar, en om militär säkerhet, en andra om ekonomiskt samarbete och den tredje om den mänskliga dimensionen. Den tredje var den som bidrog till kalla krigets, åtminstone tillfälliga, slut.

– Det visar att bortom det här akuta skedet måste diskussionen fortsätta även i de andra aspekterna. Inte minst vi runt Östersjön har ett starkt intresse i till exempel det ekologiska samarbetet inom Helcom, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.

Aldrig positivt

Den militära uppladdningen i Ukraina har fått också läget runt Östersjön att bli alltmer spänt. I veckan valde Sverige att utöka sin militära närvaro på Gotland och patrullerar numer hamnen och flygplatsen med militärer.

Vad betyder den spända situationen för Åland?

– Militära upptrappningar är aldrig positiva för mindre länder, och dit hör Sverige och Finland och därmed också Åland. Samtidigt vet vi att demilitariseringen och neutraliseringen i grunden har hållit även under svåra situationer. Men det gäller att bevaka och framföra logiken i helheten av Ålandslösningen, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.

– Jag menar att det är ett positivt exempel där det finns gemensamma intressen. Det kan fungera som en motpol till den pågående upptrappningen.

Till sist, hur nära krig i Europa är vi i dag?

– Det går inte att säga. Men det är en fördel att arméerna inte ligger kant i kant med varandra, det finns en fördel med lite avstånd. Redan där fyller Finland och Ålands ställning en funktion, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.

Olof Ehrenkrona: Ryssland har lagt en pistol på förhandlingsbordet

Olof Ehrenkrona har varit en aktiv del av den svenska säkerhetspolitiken under flera årtionden, både i den politiska sfären och som kommentator i tidningar. Han menar att dagens läge är långt från normalt.

– Så är det, det är inte alls som vanligt. Väst är utsatt för en aggression, och det följer ett mönster som etablerades redan runt 2007.

Den tidigare svenska generalkonsuln på Åland menar att den ryske presidenten Vladimir Putin har en tydlig tanke med sitt agerande.

– Alla taktiska element som man har tillämpat sedan han bestämde sig för att ta en konfrontation har pekat åt samma håll: att återupprätta Rysslands dominans över sina grannar. Det handlar om att etablera en intressesfär enligt det mönster som fanns under både det ryska och det sovjetiska imperiet.

Maffiametoder

Olof Ehrenkrona säger att problemet i dag är att veta hur långt den ryska ledningen är beredda att gå. Kommer man våga gå till väpnad handling, eller väljer man att stanna vid hot.

– Putin har inte tvekat att ta till militära medel för att uppnå politiska mål tidigare. Det är så maffiametoden fungerar, om inte utpressning fungerar tar man till våld. Det ser vi, men vi vet inte när det stadium inträffar då fegheten tar över.

USA och Ryssland har under veckan förhandlat för att om möjligt normalisera läget. Men Olof Ehrenkrona menar att det är svårt att förhandla med Putin och hans medarbetare.

– Det är en regim som inte har en social förankring och ingen ideologisk bas, utan är en kleptokratkrets som behärskar de ryska institutionerna. Vi är inte riktigt vana med det, jag kan inte se en historisk parallell med en stormakt som styrts så, säger han.

Lista med krav

Inför förhandlingarna med USA presenterade Ryssland dokument med krav, där USA bland annat skulle garantera att inget land i det gamla östblocket skulle tillåtas medlemskap i Nato, inte heller grannländer till Ryssland som Sverige och Finland.

– Det man säger är att Ryssland vill etablera en säkerhetszon på andra länders territorium. Ryssland ska själva få ha militärövningar på sin mark, men andra får inte ha det om man är grannar med Ryssland. De länder som man definierar till säkerhetszonen är alla länder som ingått i imperiets ram. Då talar vi om Finland, Baltikum och hela linjen ned till Svarta havet, säger Olof Ehrenkrona.

Vad betyder situationen som nu uppstått för Ålands roll som demilitariserat och neutraliserat?

– Åland har samma risker som resten av Östersjöområdet. Ryssland har flyttat konfliktzonen från Centraleuropa till Östersjön och Arktis, det förändrar läget för oss.

Hur nära en fullskalig väpnad konflikt är vi i dag?

– Vi vet ju inte det. Ryssland har lagt en pistol på förhandlingsbordet. USA, Nato och EU har ingen sådan pistol. Det handlar helt om vad Ryssland väljer att göra. Allt som lett fram till den här situationen beror på vad Ryssland har gjort. Det handlar inte om något svar på något som USA, Nato, Sverige eller Finland gjort. Utan det handlar om att Ryssland vill utöka sin maktsfär, säger Olof Ehrenkrona.