Diskussionen om skollunchens betydelse för barn- och ungdomars hälsa och utveckling bör vara saklig och bygga på fakta. Att satsa på höjd kvalitet på skolmaten har haft viss betydelse för hälsoutfall i andra länder men då ska vi komma ihåg att åländsk skolmat redan är i toppskiktet. Självklart ska skollunchen vara i enlighet med gällande näringsrekommendationer, men bra mat är inte nödvändigtvis dyrare än dålig mat.

I Mariehamnsdebatten har förts fram att barnen riskerar äta för lite, få för lite protein eller prestera sämre i skolan. Ingenting av detta har stöd i forskning. Problemet på samhällsnivå är inte att vi äter för lite utan snarare för mycket. Visst, risgrynsgröt kanske inte är den bästa skollunchen men detta är ett marginellt problem. I Mariehamn serveras enligt uppgift rikliga salladsbufféer, ofta kompletterat med proteinkällor som ägg och keso.
 

Studier har visat att barn går upp mer i vikt under skollov än under skolperioder vilket indikerar att matmiljön är sämre i hemmet än i skolan.

En handfull studier har undersökt prestation under skoldagen med eller utan lunch och funnit att en överhoppad lunch inte har någon större betydelse. Att då och då hoppa över en måltid är helt enkelt inget problem för en frisk person. Givetvis finns undantag som till exempel personer med diabetes typ 1 eller hårt tränande ungdomar som ska träna intensivt på eftermiddagen. Men det är alltid ett problem att överdriva betydelsen av enskilda faktorer snarare än att se till helheten. Studier har visat att barn går upp mer i vikt under skollov än under skolperioder vilket indikerar att matmiljön är sämre i hemmet än i skolan. Den matmiljö vi lever i i dag påverkar vårt köpbeteende och matkonsumtion och kan lätt leda till överätande.

Skolans främsta uppgift när det gäller skolmaten är därför att servera näringsrik och varierad mat med många olika typer av livsmedel som utmanar ungdomarnas smaker och preferenser. Skolmaten kan användas som ett pedagogiskt verktyg och ge kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat samt lägga grunden för hållbara matvanor för både hälsa och miljö. Det skulle snarare vara ett problem om maten i bufféform är energität och upplevs jättegod hela tiden.

Det är jättebra om barn och ungdomar tidigt får lära sig att tycka om vegetariska rätter och lära sig mer om en miljömässigt hållbar och hälsosam livsstil. En avhandling från Karolinska Institutet visade att en mer växtbaserad och klimatsmart skolmat accepterades av eleverna och ledde till 40 procent lägre klimatpåverkan utan ökade kostnader, samtidigt som eleverna varken åt mindre eller slängde mer mat.

Vill åländska skolor göra en insats för folkhälsan bör de i stället titta på andra områden. Till exempel bör ingen skolundervisning, inklusive gymnasiet, starta tidigare än klockan 9.00. Åland ligger längst västerut i en tidszon och forskning har visat att en senare skolstart skulle leda till längre sömn, bättre välmående, mindre frånvaro och bättre skolprestation. Här har Mariehamns skolor varit föregångare men det är dags att hela Åland följer efter – det om något vore en insats för barn och ungdomars hälsa.

Tommy Lundberg
Docent i fysiologi vid Karolinska Institutet