Ålands hälso-och sjukvårds (ÅHS) ledningsgrupp har behandlat skrivelsen och beslutat att den tas upp för kännedom i ÅHS styrelse på nästa styrelsemöte.
Som Ålandstidningen tidigare berättat handlar skrivelsen om brister i den individuella vårdplaneringen, bristande omvårdnad, respektlöst och rentav kränkande bemötande.
– Jag vet sedan tidigare att det finns ett missnöje hos de patienter som tidigare har haft ett vårdförhållande med Orton. Det vårdförhållandet har ju avbrutits och det här kan vara en missnöjesyttring för det. Allmänt kan jag konstatera att vården ofta ser annorlunda ut om man ser till vad den offentliga respektive privata vården kan erbjuda, säger Jun Nagamori.
Men enligt Miina Fagerlund som var den som skickade in skrivelsen med de 26 vittnesmålen handlar det inte enbart om missnöje bland före detta Ortonpatienter utan även andra?
– Det finns patienter som är mycket missnöjda med förändringar i tillvaron men jag vill också säga att det finns patienter som är nöjda med rehabvården.
Vissa vittnesmål handlar om kränkande och respektlöst bemötande, hur kommenterar du det?
– Det är väldigt svårt att ta ställning till det som utomstående, men det är klart att det är olyckligt om de upplevt att bemötandet varit osakligt.
Utvecklingsprojekt inom rehabvård
2021 startade ÅHS ett projekt som skulle utveckla processerna kring rehabilitering inom öppenvården. I samband med budgetarbetet för 2022-2024 hade flera kliniker skickat förslag till ledningsgruppen gällande effektivering som berör rehabilitering. Förslagen visade att det här är ett område där ÅHS kan minska kostnaderna.
”Samtidigt är det viktigt att vi aktivt utvecklar våra interna processer för att försäkra oss om att rehabiliteringen är evidensbaserad, tillgänglig och jämlik”, står det i projektplanen.
– Det finns lite olika skolor inom rehabiliteringsvård. Tidigare kanske man hade lite mer passiva behandlingsmetoder och nu försöker man jobba mer långsiktigt genom att fokusera på psykosociala faktorer genom att till exempel aktivera patienten mer. Min känsla är att det kan handla om en viss kulturkrock mellan de här två vårdsätten, säger Jun Nagamori.
