Till sin årliga näringslivsdag, som hålls i dag torsdag, har Ålands näringsliv bjudit in Nordeas chefekonom Annika Winsth att tala under rubriken: ”Hur får nordisk ekonomi fart på hjulen igen?”

En rubrik hon själv tycker leder tankarna lite fel eftersom hjulen faktiskt redan rullar igen.

– Ekonomiskt har vi lagt mycket av pandemin bakom oss. Nu gäller det åter att fokusera på att skapa ekonomier som är världsledande både vad gäller teknikskiftet och hållbarhetsomställningen. Och här har Norden alla möjligheter att bli ett centrum. 

Ekonomiskt sett är de nordiska länderna tillbaka på förkrisnivåer, konstaterar Annika Winsth som noterat att politiker och media ändå envist fortsätter trumma ut budskapet att ekonomin är i behov av en kickstart för att komma igång igen. 

– För det ger möjlighet att genomföra politiska reformer som man länge velat, men som det inte funnits utrymme för utan krisen i ryggen. Och det är lite farligt för då har man fel fokus. 

Länderna kan och bör göra kloka investeringar för framtiden. Men det är viktigt att signalera att syftet nu är att öka ländernas konkurrenskraft och positionering framåt, inte i första hand att hålla krisande verksamheter under armarna. 

Annat läge på Åland

Åland och andra besöksekonomier befinner sig dock i ett annat läge eftersom man är så beroende av turistnäringen.

– Man kan egentligen jämföra Åland med länderna i södra Europa. Medan norra Europa är beroende av världshandel och att Kina håller handeln öppen är länderna i söder beroende av öppna gränser så att turisterna kan komma. 

– Vi gick in i en förfärlig situation förra våren 2020 när hela världen stängde, men väldigt snabbt öppnade världshandeln igen och då studsade exportsektorerna tillbaks. Flera av de nordiska länderna var redan förra sommaren tillbaks på förkrisnivå vad gäller exporten. Men det som släpar efter är branscher som är tunga på exempelvis Åland som hotell, restaurang, turism, event och så vidare. 

Det gör att Åland har haft större utmaningar jämfört med de andra nordiska länderna i stort. Smittskyddsrestriktionerna är nödvändiga, men tynger och begränsar den åländska ekonomin.

– Jag är lite bekymrad över att vaccinationsgraden i Asien och delar av USA är låg. Vi kommer att behöva leva med mutationer under lång tid och därmed med någon form av filter som begränsar hur vi kan röra oss. Nu ser det ut som att länder väljer en tredje spruta till den egna befolkningen innan vi delar med oss och det gör att mutationerna fortsätter. Rent krasst ekonomiskt vore det smartare att dela med oss av vaccinet, säger Annika Winsth. 

Se möjligheterna

Men krisen kan också skapa möjligheter för turist-Åland om man är beredd att ställa om och förändra strukturer. Nordiska turister spenderar generellt mer pengar än vad de utomnordiska turisterna gör. De nordiska hushållen har dessutom gott om pengar och har kunnat spara det senaste året. 

– Det vore en vinst om man kunde använda det här genom att ha fullt öppet i Norden. Turistbranscherna måste dra nytta av den strukturomvandling som ändå finns, det vill säga att se till att få folk att åka till närområdet, som till Åland. 

Till exempel bör hotell- och restaurangbranschen använda veckodagarna bredare, förklarar Annika Winsth. Det traditionella mönstret har varit att affärsresenärer förlägger resor och restaurangbesök under måndag till fredag medan privata resor förläggs till fredag, lördag och söndag.  

– Nu när vi vant oss vid att jobba hemma har det uppstått ett annat sätt att tänka kring hur vi gör saker. Och där finns möjlighet att rucka på gamla strukturer. Alla kanske inte måste åka på en långweekend fredag till söndag utan kan i stället tänka sig att ta den måndag till onsdag. Här tror jag att de här branscherna måste vara kreativa och skapa nya möjligheter för att använda alla sju veckodagar mer effektivt.  

I Sverige såg restaurangerna hur privatkunderna minskade sina krognoter i pandemins början.  

– Men så är det inte längre. Privatpersoner har bra ekonomi och eftersom man inte kan åka utomlands är man beredd att betala mer när man går på restaurang hemmavid. Så det gäller att tänka om även här. Hur kan man använda den situation som vi hamnat i och det faktum att hushållen har gott om pengar? 

Felaktiga slutsatser

Annika Winsth tycker att det dragits felaktiga slutsatser kring effekterna av de olika ländernas grad av restriktioner. Genom att analysera bankkundernas användande av sina privata bankkort såg man tydliga mönster. I Sverige, som behöll samhället mest öppet medan de nordiska grannarna införde fler restriktioner, såg man inledningsvis lite mer konsumtion. 

– Men så fort de andra länderna öppnade upp igen tog man tillbaks det. Skillnaderna mellan de nordiska länderna har varit extremt små sett till genomsnittet över den här perioden. Det som har varit mycket, mycket viktigare för hur det har gått för de olika länderna är vilken näringslivsstruktur man har. 

– Sverige och Finland är helt beroende av att världshandeln är öppen. Norge har oljan och Danmark handlar mycket med Europa och har fördelen att man i huvudsak säljer läkemedel och livsmedel, som är precis det som har efterfrågats under en pandemi.

Norra Europa och Norden har gynnats medan södra Europa och i viss mån Åland missgynnats eftersom man är turistberoende och behöver öppna gränser.