Tidigare i veckan kontaktades Ålandstidningen av en förälder. Hans son hade stoppats av polisen i fredags, synbarligen utan någon särskild orsak. Efter att polisen allmänt talat med pojken en stund togs fotografier av honom bredvid mopeden. Pappan berättade att flera av sonens vänner varit med om samma sak, det vill säga att de stannats och fotograferats utan hjälm bredvid mopederna. Pappan anser att polisen gör fel, och att ungdomarna döms på förhand. Han undrar om bilister också ska börja stoppas och bli fotograferade, så att polisen kan identifiera eventuella smitare i efterhand.

Ålandstidningen har kontaktat polismyndigheten och uppmanats skicka in sina frågor. Efter det lade Ungdomspolisen i går ut ett inlägg på sociala medier, en text som riktar sig direkt till unga mopedister.

Äventyrar säkerheten

Ungdomspolisen berättar att det under sommaren, och särskilt i Mariehamn, Jomala och Godby, varit vanligt förekommande med mopedförare som kör vårdslöst med flit för att få till ett så kallat ”snuthäng”. När polisen ingriper svarar inte mopedisten på stopptecknet utan kör undan på ett sätt som i många fall grovt äventyrar trafiksäkerheten både för medtrafikanter och mopedisterna själva.

– Det finns även otaliga fall av försök till att provocera fram det här, men där vi inte har följt efter mopederna. Det är en farlig situation som vi undviker in i det sista, säger kommissarie Martin Österman till tidningen.

Han är Ungdomspolisens befäl och har i sommar jobbat som enhetschef vid övervaknings- och utryckningsenheten.

Lokalt projekt

För att vända trenden med farligt beteende i trafiken har polispatrullerna sedan en tid, och under arbetsskift då många unga mopedförare rör sig i tätbebyggda områden, tagit kontakt med så många mopedister som möjligt. Mopedisterna som stannas har alltså i allmänhet inte gjort något fel eller är misstänkta för något brott.

– Under senaste veckan har vi haft det som ett uppdrag i vårt förebyggande arbete att aktivt stanna mopedisterna och tala med dem. Vi söker oss till platser där de samlas, för en dialog med dem och identifierar dem för att förebygga beteendet och få ett stopp på det här. Det handlar, som vi skrev i inlägget, om deras, deras vänners och andras säkerhet, säger Martin Österman.

Ni skriver att en polisman i förebyggande polisarbete har rätt att fråga efter namn och personbeteckning. Och då har polisen alltså rätt att även fotografera?

– Vi har lagt in det i själva arbetsmetoden för att just kunna se klädsel och hur de ser ut.

Det här har av vissa uppfattats som integritetskränkande, att man känner sig misstänkliggjord. Har ni förståelse för det?

– Jag förstår att det kan kännas så, men jag tror att alla ändå har förståelse för att den här metoden handlar om säkerheten för alla som rör sig i trafiken. Överlag anser jag att det är en positiv sak att vi interagerar med ungdomar. Den feedback vi får är också att de flesta ungdomarna tycker det är trevligt att föra en dialog med våra patruller.

Även i Finland

Har det här även skett med bilförare eller gäller det bara mopedförare?

– Nu har det handlat om mopedister, men visst kan det finnas motsvarande problem med andra grupper. Arbetsmetoden används på andra ställen i Finland också, det kan till exempel handla om lokala köpcenter som har problem med snatterier och då gör man förebyggande insatser i dessa.

Så fotografering används i förebyggande syfte också på andra håll i Finland?

– Det är min uppfattning, det kan i varje fall göras. Det beror på vad man eftersträvar, det måste finnas ett syfte med det och en motivering för det.

Sparas inte

Satsningen på det förebyggande arbetet verkar i det här fallet ha gett resultat, säger Martin Österman. Inga nya situationer har uppstått med mopedister som inte stannar för polisen.

– Nu hoppas vi det hålls så, annars får vi igen överväga vad vi tar till för metoder.

Ålandstidningen har också ställt frågan om hur de insamlade uppgifternas sparas, och om de inrättas i någon form av register.

Det besked Ungdomspolisen ger i sitt inlägg är att uppgifterna som tas in om mopedisterna raderas ”senast efter att den tidsbundna förebyggande verksamheten avslutats, men i detta fall har instruktioner getts att radera informationen i slutet av arbetsskiftet då uppgifterna inte mera är väsentliga”.