Det så kallade Ceta-avtalet är det största frihandelsavtal EU skrivit hittills. Det reglerar handel, hur tvistemål ska lösas och en rad andra områden mellan den Europeiska unionen och Kanada.Men det är inte oomtvistat. Och det blev tydligt när lagtinget debatterade avtalet i går.Landskapsregeringen (LR) har tagit god tid på sig att bereda sitt svar om avtalet, något också kansliminister Nina Fellman (S) påpekade i debatten.– Vi har ägnat det mer tid än vi brukar göra med sådana här avtal och ställt fler frågor till ministeriet än brukligt.I stort har inte lagtinget, eller för den delen nationella parlament, så mycket att göra med avtalets områden. I stort sett är det bara områdena som berör expropriation samt beskattning som kan påverkas. Övriga ärenden ligger på EU-nivå.Inte heller är Ålands svar nödvändigt för Finlands och EU:s beslut, enligt ett tidigare utlåtande från riksdagens grundlagsutskott. Men Nina Fellman varnade för att om Åland skulle besluta sig stå utanför avtalet skulle Åland också tappa inflytande.– Om Åland säger nej, skulle vi stå utanför de två områden där vi har fördel av avtalet. Riksdagen har godkänt avtalet med stor majoritet och det kommer att träda i kraft.Stora stämningarKansliministerns partikamrat Carina Aaltonen (S) varnade dock för den del i avtalet som rör tvistemål och hur de ska behandlas.– Endast den ena parten kan stämma den andra. Den bevakar enbart företagens intressen, inte allmänhetens. De kan stämma stater utan övre gräns, alltså på miljardbelopp.Harry Jansson (C) tyckte å sin sida att den stämning som lämnats in från Belgien gör att lagtinget borde sätta sig in mer i frågan och yrkade på bordläggning. Han fick stöd i det yrkandet av Carina Aaltonen.– Våra krav måste vara överordnad storföretagens. Därför hoppas jag att vi väntar till efter EU-domstolens granskning, sade Carina Aaltonen.John Holmberg (Lib) talade sig varm för avtalet.– Det gör världen lite mindre, och kommer med stor sannolikhet även att ge en injektion till hela världsekonomin, vilket gynnar allt och alla.Han menade att tvistemålsfrågan snarare är att betrakta som ett framsteg gentemot dagens regelverk, än ett steg tillbaka.– Den nya tvistlösningsmekanismen ger EU ett tolkningsföreträde. Det är inte pengarna som styr, utan en demokratisk ordning.PåtryckningsmedelAxel Jonsson (ÅF) vill å sin sida att lagtinget skulle använda Ceta-avtalet, och alla andra fördrag som Finland sänder till lagtinget, som påtryckning i spelet kring en åländsk plats i EU-parlamentet.– Vi har drivit en linje att vi inte ska godkänna några fler fördrag innan vi har egen representation i EU-parlamentet. Varför ska Åland vara med och utveckla en union vi inte har möjlighet att påverka? Vet man i Helsingfors att inga fördrag kommer att passera Åland innan man har situationen löst så blir det en press på dem.John Holmberg tyckte att det var en dålig idé.– Vårt näringsliv är alldeles för bräckligt för att vi ska riskera det. Enligt mig är näringslivet på tok för viktigt för att hållas pantfånge.Använda som vapenInte heller Petri Carlsson (MSÅ) gick på Axel Jonssons linje.– Jag blir lite orolig över Axel Jonssons tankar att använda handelsavtal som ett vapen mot Finland. Det kan ha en inverkan på våra lokala företag som Gullviva och Optinova. Är ÅF beredda att hålla dem som gisslan?Axel Jonsson såg dock små risker med agerandet, utan efterlyste i stället idéer från regeringsblocket om hur Åland ska få gehör i den finländska riksdagen och regeringen.– Tråkigt att de tycker att vi ska sitta här och skriva brev om att vi ska få en plats, i stället för att ta chansen. Det skulle vara intressant att höra vad Liberalerna och Moderaterna vill göra i stället, för inte har det rört mycket på sig de senaste 15 åren.I enlighet med Harry Janssons yrkande bordlades ärendet och återupptas igen den 19 september

Jonas Bladh