Nästan en månad efter att lagtinget klubbade budgeten för 2023 togs de lagar som styr kompensationerna till kommunerna för bland annat grund- och reseavdragen upp till avgörande i lagtinget. Eftersom budgetmedlen redan är beslutade, och finans- och näringsutskottet enhälligt i sitt betänkande, var det en formalitet att klubba lagarna.

Kunde man tro. Men John Holmberg, vice ordförande i utskottet, ville annat. I sitt långa anförande (runt fem minuter över den rekommenderade taltiden) sågade han främst förslaget till grundavdrag. Dock konstaterade han att Liberalerna i ett försök att hitta en bred överenskommelse går med på att godkänna lagarna, men konstaterade att man egentligen ville ha något annat än grundavdraget.

– Vi väljer att inte motsätta oss grundavdraget men vi är inte nöjda med det. Det märks att 2023 är ett valår, LR drar på sig långsiktiga utgiftsökningar men missar att genomföra kostnadsbesparande reformer.

I stället vill Liberalerna se ett återinförande av det jobbskatteavdrag som infördes under förra mandatperioden och då gav ett generellt avdrag om hundra euro för alla med inkomster mellan 15.000 och 55.000 euro.

Marcus Måtar (Ob) ställde sig frågande till Holmbergs yrkande.

– Ni framförde en massa åsikter om att grundavdraget är en form av ”light” jobbskatteavdrag. Vad är nu skillnaden?

– Ett jobbskatteavdrag ska stimulera arbetet, det riktar sig mot den del av befolkningen som arbetar. Det som blir bra när fler jobbar är att kommunalskatten ökar, svarade Holmberg.

Måtar ställde sig dock frågande till om de förvärvsarbetandes skara kan öka så mycket på Åland där arbetslösheten är låg.

Anklagar regeringen

Holmbergs attacker mot LR:s förehavanden stannade dock inte vid vilket avdrag som är bäst. Han ifrågasatte också regeringens arbete i förhandlingarna med den finska regeringen, till exempel i fallen med självstyrelselagen, samfundsbeskattningen och skattegränsen.

– Jag har ställt frågan förut, och är ändå mer undrande i dag än någonsin: hur sköter LR de politiska förhandlingarna? Jag tror inte att svaret är så enkelt som att säga att Åland negligeras, glöms bort eller struntas i. Jag tror att det handlar om svaga politiska förberedelser, svag kommunikation och en väldigt diffus politisk målbild av vad Åland vill få ut av en förhandling, sade Holmberg och fortsatte:

– Ibland blir jag faktiskt frestad att tro att LR, lantrådet, vice lantrådet och finansministern skapar, avsiktligt, usla förhandlingsmöjligheter enbart för att kunna peka finger mot Helsingfors för att man inte gjort det politiska förarbetet och för att det är skönt att ha någon annan att skylla på.

”Virrigt anförande”

Finansminister Roger Höglund (C) reagerade skarpt på det uttalandet.

– Tack för ett av de mer virriga anföranden som jag upplevt här. Det här med att lantrådet, vice lantrådet och undertecknad skulle försöka motsättningar mellan Åland och riket... Jag har aldrig försökt att bygga upp någon motsättning, det där förstår jag inte. Jag tycker att det är lite lågt och kanske lite elakt och naivt att sätta det epitetet på mig.

Höglund ifrågasatte också jobbskatteavdraget.

– Det som är lösningen på allt är reformer, skatteverktyget och jobbskatteavdraget, som fortfarande är diffust. En hundring per person och år tror jag inte skapar mycket nya arbetsförhållanden.

– Är det den här inställningen som Höglund har när han diskuterar med sina kollegor på rikssidan förstår jag att det inte blir någonting. Hur skulle jag kunna stå här och säga vad ett avdrag ska innehålla?, kontrade Holmberg.

Lagarna om kompensation till kommunerna för avdragen godkändes i första behandlingen. Ett förslag om att kommunerna ska kompenseras till hundra procent, inte till 70, som lades fram av Anders Eriksson (ÅF), röstades ned då det bara fick stöd av tre ledamöter.