Både i Sverige och i Finland har man den här hösten diskuterat vad som egentligen var rätt när pandemin tog grepp om Europa i mars 2020. Var det Sverige som gjorde rätt när man under hela pandemin höll skolorna öppna eller var det Finland som, liksom många andra länder, gick in för en betydligt striktare linje och stängde skolor och införde distansundervisning?

De två sista gångerna baserade sig skolstängningarna på Åland på lokala beslut. Den första stängningen våren 2020 förverkligades till följd av att beredskapslagar och undantagstillstånd rådde.

– I början visste ingen riktigt vad covid-19 var. Men med facit i hand hade vi inte behövt ha så länge stängt med distansundervisning som vi hade. Det blev nästan två månader våren 2020. Det rådde oklarhet om vi på Åland eller finska regeringen skulle bestämma, men vi hade kunnat bestämma själva med de låga smittotal vi hade, säger undervisningsminister Annika Hambrudd.

Hon säger också att man inte tyckte att det var läge att i det tillstånd som rådde då ta upp behörighetsfrågor som dessa med finska regeringen då så mycket var kaotiskt och oklart och det inte fanns vacin eller medicinsk kunskap kring sjukdomen.

– Det var en otrolig röra de där dagarna. På några få dagar skulle alla ställa om till distansundervisning med all teknik och alla förberedelser som det kräver. Vid de andra stängningarna fungerade det sedan smidigare.

För tidigt att säga

Hambrudd säger att man förväntat sig betydligt högre smittspridning än vad som sedan blev fallet den våren. De brant uppåtgående kurvorna uteblev.

Exakt vad effekterna blev av perioderna av stängda skolor och distansundervisning är ännu för tidigt att säga, men mycket tyder på negativa effekter.

– Ett sämre välmående har märkts även i våra skolor, men det är svårt att säga om det enbart handlar om distansundervisningen eller om det handlar om den situation som vårt samhälle hamnade i. Allt drogs ju in. Man skulle inte träffa kompisar, fritidssysselsättningarna drogs in, det fanns kanske oro inom familjen till följd av permitteringar och arbetslöshet, säger Annika Hambrudd.

Ålands gymnasium har gjort en egen enkätutvärdering kring pandemin och distansundervisningen. Av dem som gick ut Ålands lyceum i år svarade 48 procent att de upplevde distansundervisningen som positiv, 32 procent förhöll sig neutrala och 21 procent upplevde det som negativt.

– De studerande vid Ålands Yrkesgymnasium upplevde det även tungt och svårt med tanke på de praktiska ämnena, vilket inte är konstigt säger Annika Hambrudd.

Föräldrarna blev tvungna att hjälpa

När det gällde de yngsta eleverna måste föräldrarna i hög grad hjälpa till i distansundervisningen, något som alla inte hade möjlighet till.

– Därför öppnade vi skolan för de allra yngsta relativt snart. Men då blev å andra sidan många oroliga att skolan skulle bli ett ställe för stor smittspridning. Men vad jag känner till finns inte belägg för att skolan var en källa till stor smittspridning, säger Annika Hambrudd.

När det blev en större smittspridning tog smittskyddsläkaren beslut i de enskilda fallen och därför behövde inte alla skolor gå över till distansundervisning.

Annika Hambrudd säger att för de som är svagare i skolan blev distansundervisningen betydligt svårare.

Hon lyfter upp att rapporten ”Ålänningarnas kultur-och fritidsvanor 2020" från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) visar att många under pandemin fallit ur sina sociala sammanhang och inte kommit tillbaka till sina fritidsaktiviteter och föreningar.

– Hälsa i skolan-rapporten visade också att den psykiska ohälsan ökat, vilket inte är förvånande. Det i sin tur ger konsekvenser för inlärningen, den blir sämre. Det är en problematik vi måste hantera, säger hon.

Elever ska vara i skolan

Hon understryker att det är viktigt att skolan anhåller från kommunen om tilläggsmedel ifall man märker att elever inte har de kunskaper som förutsätts.

– Det har gjorts bland annat i Källbo i Finström.

Skulle det hända något liknande i framtiden har hon sin filosofi klar.

– Elever ska vara i skolan men vi måste också lyssna till experterna när det behövs, säger Annika Hambrudd.