Promemorian om lagstiftning om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi gick ut på remiss i somras och deadline för att lämna in synpunkter var i onsdags förra veckan. Enligt Max Andersson hade alla kommuner förutom Kökar då inkommit med svar. Dessutom har kommunförbunden, högstadiedistrikten och Ålands statistik- och utredningsbyrå svarat.

– Vi har börjat sammanställa svaren och inväntar ännu ett, säger Max Andersson.

Några större slutsatser har man ännu inte hunnit dra, men Max Andersson konstaterar att nästan alla kommuner välkomnar lagstiftningen.

Givna förutsättningar

Förslaget består egentligen av två delar. Dels är det själva definitionen av när en kommun är eller blir en kriskommun och där har landskapsregeringen arbetat fram tre kriterier. Dels handlar det om hur den efterföljande processen utformas och där föreslås initialt ett utvärderingsförfarande som kan utmynna i en kommunindelningsutredning och slutligen ett tvingande beslut om ändring av kommunstrukturen.

– Vad gäller nyckeltalen finns det specifika synpunkter där vissa tycker att man borde justera parametrarna åt det ena eller åt det andra hållet. Och vad gäller den efterföljande processen finns det antal steg som är valbara. Vissa anser att stegen borde vara förutbestämda. Alltså att landskapsregeringen inte kan välja utan att det finns en skyldighet att agera när förutsättningarna är givna.

Ingen kriskommun

Enligt de föreslagna kriterierna, som landskapsregeringen alltså ännu kan komma att skruva på, är ingen åländsk kommun i dag en kriskommun. Kökar hade uppfyllt kriterium 1 hösten 2018 och Lumparland kriterierna 2 och 3 under flera år på rad fram till och med 2019. Men flera kommuner ligger i dag på gränsen för att uppfylla både kriterierna 2 och 3 under två på varandra efterföljande år. 

Enligt Max Andersson kommer remissvaren att sammanställas definitivt under nästa vecka.

– Det kokar sedan ner till ett antal frågeställningar och sedan får vi ta ställning till om det behövs förändringar eller preciseringar. Tjänstemannagruppen tar det sedan till överläggning med regeringen och de får i slutändan politiskt ta ställning till de olika vägvalen.

Därefter lämnas ärendet över till lagberedningen som utarbetar ett lagförslag.

– Även det kommer att gå ut på remissrunda och vi hoppas kunna lämna ett förslag till lagtinget innan mars nästa år.