I beskrivningen av processen kring lagtingsgruppernas kanslistöd har frågan om återkrav hamnat i fokus.

Susanne Eriksson understryker att det än så länge är frågan om att grupperna efter landskapsrevisionens granskning ges möjlighet att göra frivilliga rättelser av stöd som eventuellt använts fel.

– Lagtingsgrupperna har tid på sig till den 10 mars att göra rättelser. Efter det tittar kanslikommissionen på ärendet igen och i det skedet kan det bli aktuellt med återkrav.

Hon förklarar att det tidigare inte fanns någon återbetalningsskyldighet gällande kanslistödet.

– Men 2014 ändrades regelverket så att lagtingsgrupperna i likhet med alla andra som får offentliga stöd ska betala tillbaka medel som använts felaktigt eller inte gått åt. Avstämningen görs efter varje mandatperiod, men mellan åren kan man göra överföringar av över- eller underskott.

Har redan arvode

När det gäller kärnfrågan, huruvida kanslistödet kan gå till avlöning av ledamöterna själva, säger Susanne Eriksson. att syftet med regelverket är att stödet ska gå till kanslikostnader, exempelvis personal. 

– Syftet har knappast någonsin varit att en ledamot som erhåller arvode för sitt uppdrag i lagtinget ska kunna tillskansa sig ytterligare ersättningar. Men före regelverket infördes fanns det också enmansgrupper i lagtinget och då hände det att kanslistödet togs ut av enskilda. Därför kom regeln om återbetalning till.

Det förnyade regelverket gäller från den 1 april.

– Ändringen gäller alltså framtida stöd. Ett visst regelverk ska inte ses som en garanti för framtiden.