Både Åke Gustafsson och Sven-Anders Eriksson har aktiverat sig i debatten om den havsbaserade vindkraften norr om Åland. Båda har besökt flertalet informationstillfällen kring projektet och framför allt Åke syns flitigt i insändarspalterna.
Men ingen av dem ser sig som motståndare till vindkraft.
– Inte är jag emot heller. Jag brukar säga att jag håller på att lära mig saker om hur det funkar, säger Sven-Anders, som har en bakgrund inom Kraftnät Åland och har varit engagerad i flertalet projekt på Åland de senaste årtiondena.
Åke Gustafsson har en bakgrund inom sjöfarten, men har engagerat sig i vindkraftsfrågan då han menar att det finns för få som ställer de kritiska frågorna.
– Många tror att jag är en vindkraftsmotståndare, och det är långt ifrån. Men det är kanske att jag vill vara en motpol till den allt för stora entusiasmen och kanske också den okunskap som finns. Man tror mycket här, det har blivit en religion på något sätt. Därav mitt engagemang, säger han.
Skakigt projekt
De tycker att projektet är oklart, skakigt och möjligt att ifrågasätta på många områden. Men framför allt är de kritiska till hur landskapsregeringen (LR) skött och sköter projektet. Sven-Anders Eriksson tror att landskapsregeringen gjorde ett misstag när man inledde projektet med att bjuda in företag att börja med havsbottenskanningar genom att anslå det på LR:s egen hemsida.
– Jag tror att alla som sysslar med det här internationellt tittar på de officiella upphandlingskanalerna, inte sitter de och tittar på landskapsregeringens hemsida, säger han.
– Som det normalt görs är att ägaren till området gör en undersökning av området och efter det annonserar man ut det. Sedan startar den riktiga processen, säger Åke Gustafsson.
Sven-Anders jämför med projekt i Finland där man gjort saker i en annan ordning.
– Här har det gått till så att man lämnar ut alla områden åt de tre bolagen som hittills varit med, OX2, Ilmatar och Svea vind. På fastlandet har man gett ut ett område åt en aktör. Om det kommer in nya aktörer nu blir det ett jäkla liv om de inser att andra redan inlett arbetet.
Stora pengar
Han menar att problem kan uppstå om aktörer som kommer in senare i processen anser att de inte får samma förutsättningar som de tre aktörer som nu har tillstånd för bottenundersökningar.
Är det möjligt för LR att dra i handbromsen och börja om?
– Problemet är att det är stora pengar det handlar om. Vi såg hur det gick förra gången man hade en miljöupphandling och hade bråttom i slutändan inför ett regeringsskifte. Det kostade mycket pengar, men det här kommer att kosta mycket mer, säger Åke Gustafsson
– Det jag undrar är om man tänker efter på vilken nivå man är och spelar på. Kraven kommer att kunna bli hur stora som helst, tillägger Sven-Anders Eriksson.
Avvägning
Den andra sidan i frågan är om det som satsas i ekvationen kring vindkraften – natur- och miljövärden – är värt den möjliga intäkten.
– Det är det som MKB-processen ska svara på. Den är i princip en avvägning mellan nytta och skada. Man kommer att åsamka en skada, men frågan är om samhällsnyttan är större än skadan, säger Åke Gustafsson.
Han hänvisar till en utredning som kommuner i norra Österbotten gjort kring möjligheterna att öka de offentliga intäkterna från vindkraft.
– När man inte på kommunnivå eller ens riksnivå klarar av den landbaserade vindkraften, då blir det ännu större frågetecken om hur man ska klara av att dra någon direkt ekonomisk nytta på Åland förutom vissa arrenden och kommunalskatter. De har enligt undersökningen i Österbotten visat sig vara väldigt osäkra, säger Åke Gustafsson.
– Åtminstone tror jag att man borde fundera igenom konsekvenserna. Jag skulle vilja att man reder ut var det här kan sluta. Att börja om kan ju bli ett alternativ av diskussionen förstås, säger Sven-Anders Eriksson.
Åke Gustafsson är inne på samma linje.
– Det har varit min springande fråga också: är det nödvändigt? Man skulle vilja få en debatt om huruvida uppoffringen motsvarar nyttan?
– Sedan skulle jag vilja att man, precis som i Österbotten, utreder hur vi kan få den maximala nyttan av det här. I fråga om infrastruktur, utbildning och allt. Kartlägga vad vi har och vad vi kan göra, säger Åke Gustafsson.
