Ålands bnp väntas i år nå en tillväxt på två procent följt av nolltillväxt nästa år. Tillväxten hämmas av hushållens försämrade köpkraft, vilket minskar efterfrågan. Företagens lönsamhet pressas av höga energipriser, i synnerhet för sjöfarten som fått kraftigt höjda bunkerkostnader. Effekten har förstärkts av den starka dollarn.
Inflationen är nu historiskt hög, men ändå lägre än i euroområdet. Hittills i år ligger den genomsnittliga inflationen på 5,4 procent på Åland. I år räknar Åsub med en genomsnittlig inflation på sex procent, som sedan sjunker till fyra procent 2023.
De åländska hushållen är klart negativare nu än i våras enligt Åsub:s undersökning av konsumentförtroendet. Det gäller särskilt synen på hur landets ekonomi utvecklas det närmaste året och köp av kapitalvaror. Andelen hushåll som uppger att de kan spara under det närmaste året minskar från drygt 70 till drygt 60 procent. Handelns omsättning ökade under första halvåret i år med tolv procent jämfört med 2021 och var fem procent större än 2019. En stor del av ökningen beror på prisökningar, i synnerhet på livsmedel och drivmedel. Framöver väntas efterfrågan i detaljhandeln dämpas, då hushållens köpkraft försvagas.
Ränteuppgången bedöms gynna banksektorn, medan världsläget och svängningarna på finansmarknaden ökar osäkerheten i bedömningen av försäkringssektorns utveckling.
Löneskatterna ökar
De åländska kommunernas skatter från förvärvsinkomster bedöms öka med cirka fyra procent innevarande år, främst tack vare förbättrat sysselsättningsläge och lönejusteringar. För 2023 väntas tillväxten bli i samma takt.
Däremot minskar kommunernas intäkter från samfundsskatterna med över en fjärdedel till följd av att kommunernas andel minskas på grund av vårdreformen i Finland. Justeringar sker även nästa år, men de åländska kommunerna ska kompenseras för den här minskningen.
Skattebasens faktiska utveckling är osäker, eftersom det ökande kostnadstrycket och högre energipriser påverkar företagens lönsamhet och vinsterna i år.
