– Det är ett ingrepp i stadsmiljön. Men allt vi kan göra för Slemmern är bra. Och förhoppningsvis blir det vackert också, säger planeringsingenjör Staffan Eriksson.

Förslaget om att anlägga en sedimenteringsbassäng norr om Tullarns äng är ett led i Mariehamns stads arbete med att skapa en hållbar dagvattenhantering, enligt miljösamordnare Ulf Simolin.

– Vi vill fånga upp de flöden som kan påverka vår vik, säger han om Slemmern.

Det finns flera dagvattenflöden som går ut i Slemmern. Det som man nu vill fånga upp innehåller dagvatten från en stor del av stadens centrum, det vill säga från ett område som i norr avgränsas av Ålandsplan, i söder av Pingstkyrkan och i väster av S:t Görans kyrka.

– Det här flödet är starkt påverkat av den urbana miljön med vägar och parkeringar, säger Ulf Simolin.

Det handlar om cirka 100.000 kubikmeter vatten årligen som rinner ut genom ett långt rör ungefär i höjd med Lilla holmen.

Dåligt siktdjup

Dagvatten är det vatten som ”tvättar staden”, säger Ulf Simolin.

– Vi har gjort en del provtagningar av det, bland annat gällande mikroplaster. Det finns inga gränsvärden för mikroplaster, men vi måste arbeta proaktivt eftersom de kan påverka ekosystemet.

I förslaget till ny vattenlag för Åland finns däremot gränsvärden för bland annat metaller, tungmetaller, kväve och fosfor.

– Jämfört med de värdena har vi inte extremt smutsigt vatten. Det som sticker ut och ibland går över gränsen är kvävehalten. Även zinkhalten kan vara för hög. Zink och koppar är metaller som inte är bra för vattenorganismer, säger Ulf Simolin.

Stadens hållbarhetsbokslut visar för sin del att vattnet i Slemmern varken uppfyller de nivåer som krävs för en ”god status” vad gäller halterna av kväve, fosfor och klorofyll eller den nivå som satts för siktdjupet.

– Siktdjupet är drygt en meter. Det ska vara över 3,5 meter, så där ligger vi långt ifrån.

Hur stor förbättring blir det med en sedimenteringsbassäng?

– Den renar mikroplaster mycket bra, de faller till botten av dammen. Tungmetaller tas bort till 50–60 procent och näringsämnen till cirka 30 procent, säger Ulf Simolin.

Förhoppningsvis vackert

Några beslut om att bygga dammen har inte fattats inom Mariehamns stad. Infrastrukturnämnden fick information om planerna vid sitt möte i förra veckan, och enligt Ulf Simolin var tongångarna positiva. För att dammen ska bli av behöver investeringen finnas med i nästa års budget.

– Jag vill gärna se att vi kan anlägga den nästa år.

Förhoppningen är i så fall att den ska vara klar nästa sommar.

Cirka 200 lastbilar med jord räknar man med att behöva gräva bort för att anlägga dammen.

– Det är ett ingrepp i stadsmiljön. Men allt vi kan göra för Slemmern är bra. Och förhoppningsvis blir det vackert också, säger Staffan Eriksson.

Utloppet, som kan formas som en porlande bäck med vackra stenar, ska ledas ner i Slemmern på den södra sidan om bron till Lilla holmen.

– Det tror jag blir jättefint, säger Staffan Eriksson.

Så utloppet ska finnas i Tullarns äng?

– Ja, och vi har fått ett okej av landskapets miljöbyrå för den saken, säger Ulf Simolin.

”Är nödvändigt”

Några av träden i parken behöver tas ner för att ge plats åt dammen. Men trädraden närmast kajen blir kvar.

– Och vi kompenserar de träd som tas ner, säger Ulf Simolin.

Varken han eller Staffan Eriksson tror att det blir kraftiga invändningar mot ingreppet i parkmiljön.

– Överlag är folk positiva när man skapar vattenspeglar. Det är något rofyllt med dem, säger Ulf Simolin.

Dessutom är nyttan med projektet stor.

– Vi vill göra det här för att försöka få en bra vattenkvalitet till vår vik. Det är nödvändigt och ingen annan gör det åt oss.

Dammen blir samtidigt viktig för klimatanpassningen av samhället inför mer extrema skyfall. Och så leder den till att vattnet blir klarare.

– Både vid våra badstränder och i vattnet som helhet, säger Ulf Simolin.