I rapporten, som utarbetats på tjänstemannanivå, konstateras att skärgårdstrafiken är av stor betydelse för det åländska ö-samhället. Den är också en grundförutsättning för att kunna verka och bo i skärgården. Dessutom finns drygt 2.600 fritidshus i skärgården.

Skärgårdstrafiken beräknas stå för sex procent av Ålands växthusgasutsläpp. Den totala mängden bränsle som används av färjorna har minskat med tio procent under de senaste fem åren, men de fossildrivna fartygen uppfyller inte uppsatta miljö- och utsläppsmål.

Sedan fartygen byggdes har såväl skrovform som motorer utvecklats, vilket minskar nya fartygs miljö- och klimatpåverkan. Att övergå till ett fossilfritt tonnage kommer att ta tid och kosta mycket pengar.

– Det är hög tid att vi kommer i gång med förnyelsearbetet inom tonnaget. I rapporten har vi samlat det vi vet i dag, vilket utgör en bra grund för det fortsatta arbetet, säger projektledare Yvonne Österlund.

Fyra nya linfärjor

För att upprätthålla trafiken behöver förnyelsearbetet börja. Begagnatmarknaden är mycket begränsad, varför nybyggen behövs.

Några av de åtta linfärjorna kan ställas om till elhybriddrift och på sikt trafikera lågbelastade linjer. Det innebär att fyra nya linfärjor skulle behöva beställas under perioden 2025-2040. Därefter behöver även den frigående ms Doppingen bytas ut innan 2050. Kostnaden beräknas till nio miljoner euro per färja, plus anpassningar i hamnarna för tre till fyra miljoner per linje.

– Om det byggs en bro över Prästösund eller Embarsund kan det påverka det samlade framtida investeringsbehovet i nya linfärjor, säger Yvonne Österlund.

Stora investeringar

Målsättningen är att de fem frigående fartygen i landskapsregeringens nuvarande flotta, som går i reguljär trafik, byts till moderna färjor med möjlighet till fossilfri drift under perioden fram till 2050. I detta ingår landskapets nyaste fartyg Skarven och Ådan. Dessa två fartyg kan dock övergå till fossilfri drift innan de byts ut.

De fem nya färjorna ska bland annat ha en kapacitet på 50 bilar, inomhussalong, möjlighet till försäljning av enklare varma rätter, bra utrymmen för besättningen och vara tillgänglighetsanpassade.

Ett grundkrav är att färjorna ska byggas med flera mindre motorer för att lättare kunna anpassa energianvändningen efter olika behov. Det ger också en säkerhet mot driftstörningar.

Kostnaden beräknas till 40 miljoner per färja.

– Det är stora summor, men det sker över en lång period. Nya effektivare färjor ger också ekonomiska driftsfördelar, påpekar Yvonne Österlund.

Efterlyser prioriteringar

Den totala investeringsvolymen för färjor fram till 2050 komma att uppgå till runt 245 miljoner euro i dagens priser. Utslaget över perioden innebär det en kostnad om cirka tio miljoner euro per år. Till detta kommer kostnader för förstärkningar i elnätet.

Kalkylen är framtung med ett behov på 15 miljoner per år i början av perioden, vilket är dubbelt så mycket som en normal nyinvesteringstakt i en flotta av denna storlek.

– För att Åland ska ha råd med investeringarna krävs att vi prioriterar i trafiken och får ner antalet färjor som trafikerar den åländska skärgården. Vi behöver oavsett fortsätta förnya tonnaget i skärgården och ska inte vänta på ytterligare utredningar, säger trafikminister Christian Wikström (Ob) med en hälsning till kommande regeringar.