De åländska församlingarna hade i slutet av fjolåret 21.205 medlemmar, en minskning med 292 jämfört med ett år tidigare. Minskningen har de senaste åren legat kring 200 personer per år, men antalet utträden accelererade under andra halvåret i fjol.

Sett över en längre period har antalet medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan sjunkit med nära elva procent. Vid millennieskiftet hörde knappt 24.000 ålänningar till en församling.

Minskningen tog fart 2011 och var som störst 2016 då över 400 personer skrev ut sig. Däremot är det nu fler som skriver in sig i kyrkan än tidigare. De senaste åren har runt 90 personer per år blivit medlemmar jämfört med ett 50-tal dessförinnan.

Samtidigt har antalet invånare i landskapet ökat med nästan 4.400 personer. Räknat som andel av befolkningen hörde 70,4 procent till kyrkan i slutet av fjolåret, jämfört med 92,3 procent år 2000.

Halverat deltagande

Medlemstappet har haft återverkningar på såväl antalet kyrkobesökare som kyrkliga förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar.

År 2000 besökte drygt 62.000 personer gudstjänster i olika former. År 2019 hade antalet nästan halverats. Coronapandemin med begränsningar och försiktighet ledde till att besökarantalet i fjol rasade med en femtedel till 24.800. Det första halvåret i år har gudstjänstbesökarna ökat igen. Här räknas både besökare på plats i kyrkan och de som följt de digitala sändningarna. Uppgången är 27 procent och ligger nu nära 2019 års siffror. Merparten av besöken, 65 procent, har i år skett digitalt.

Sett i relation till församlingarnas medlemmar är det trots allt mindre än tre procent som deltar i gudstjänster en genomsnittlig vecka, jämfört med fem procent år 2000. Under fjolåret sjönk andelen till 2,2 procent.

Stort minus för dop

Antalet förrättningar har också fallit under pandemin.

Gudstjänsterna minskade från 805 till 671 jämfört med 2019, medan dopen föll från 149 till 133. Antalet vigslar var i fjol endast 23 jämfört med 56 året före. Jordfästningarna ökade däremot från 214 till 237.

Antalet deltagare i förrättningar minskade under fjolåret med 40 procent till 10.800 personer. År 2019 var det knappt 18.000 jämfört med nära 28.000 deltagare år 2000.

Den tradition som förlorat mest under de två senaste decennierna är dopet. I början av 2000-talet döptes i regel nio av tio nyfödda barn i kyrkan. Andelen har därefter sjunkit kontinuerligt och i fjol var det endast vartannat barn som döptes. Trenden är densamma i hela landet.

Hög nivå i staden

Bland övriga kyrkliga evenemang var antalet andakter och bönestunder i fjol nära nog oförändrat, 373 stycken, men musikevenemangen minskade från 450 till 240.

Mariehamns församling sticker ut i statistiken. Med sina totalt 800 olika aktiviteter under 2020 låg man på samma nivå som 2019, medan de övriga församlingarnas evenemang minskade med en tredjedel till 1.200.

Antalet gudstjänstbesökare i staden minskade med endast tre procent trots coronan.

Saltvik över snittet

I en regional jämförelse har Borgå stift den högsta andelen församlingsmedlemmar av invånarna, 77 procent. Antalet var drygt 227.000 jämfört med nära 268.000 år 2000.

I storstadsområdena har kyrkan klart mindre grepp om själarna. I Åbo hör 62 och i Helsingfors endast 50 procent längre till en församling.

Åland ligger med 70 procent klart under snittet. Högst andel i stiftet har Korsholms prosteri med 80 procent och av församlingarna Larsmo med 83 procent.

Av de åländska församlingarna har Saltvik den högsta medlemsandelen, 80,4 procent, Jomala noterar 72 och Mariehamn 65 procent.