På plats utöver finansministern fanns även lantråd Veronica Thörnroos (C) samt landskapets finanschef Conny Nyholm.
Det handlar om, enligt Torbjörn Eliasson, 5,6 miljoner euro i kostnader samt cirka 10 miljoner euro i beviljningsfullmakter för lån.
– Det rör sig om stora pengar, ungefär hälften av tilläggsbudget nummer två.
I den fokuserade LR mestadels på människor, arbetslösa, permitterade, företag och sjukvård. I tilläggsbudget nummer tre har man lagt fokus vid kommunernas ekonomi.
I möten med representanter från kommunerna visade det uppskattade behovet på en summa om 8,8 miljoner euro.
– Kommunerna drabbas av minskande skatteintäkter, minskade samfundsskatter och stigande kostnader. Vi i landskapsregeringen måste således ta vårt ansvar, säger Torbjörn Eliasson.
Landskapet ansvarar för räntor
Utöver den största posten på 10 miljoner euro i beviljningsfullmakter, det vill säga att landskapet tar ansvaret för kommunernas ränta på bankkrediter, finns också en post på 1,5 miljoner euro som ska slussas ut via landskapsandelssystemets sociala del.
– Det rör sig bland annat om medel för utkomststöd, säger finansministern.
Den tredje stora posten i tilläggsbudgeten handlar om 3,5 miljoner euro för att kompensera kommunernas skattebortfall under 2020.
– De pengarna fördelar vi på rättvisast möjliga sätt.
Torbjörn Eliasson påpekade under presskonferensen att landskapets likviditet för närvarande är ”okej”.
– Men de två paket vi hittills har givit ut kommer naturligtvis att kraftigt påverka likviditeten.
Lånebehovet följs noggrant
Conny Nyholm redogjorde bland annat för att man går in med 3,5 miljoner euro för att kompensera kommunernas förväntade minskade kommunalskatteintäkter.
– Där har vi arbetat fram en nyckel som utgår från kommunernas debiterade inkomstskatter från 2018 och på det viset har vi kalkylerat fram fördelningen till respektive kommun.
Man har också öppnat upp möjligheter för kommunerna att få ut sina månatliga landskapsandelar i förskott på upp till sex månader.
Torbjörn Eliasson säger sig tro att tilläggsbudgeten hinner klubbas och godkännas av lagtinget inom maj månad.
Behöver landskapet låna upp pengar för att finansiera det budgetförlag ni nu presenterar?
– I det här skedet är det egna pengar som används. Vi har ännu inget lånebehov, men det kan ändras när som helst. Men vi bygger på underskottet hela tiden och i slutändan kan det innebära att vi kan behöva låna.
Innebär det att den fjärde tilläggsbudgeten som planeras till juni, kan komma att kräva att man lånar in pengar?
– Det kan bli så. Lånebehovet är starkt kopplat till hur likviditeten i landskapet ser ut. Men om vi inte betalar ut allt som finns budgeterat så långt, finns det fortsättningsvis utrymme i likviditeten.
Det arbetas redan med den fjärde tilläggsbudgeten och Veronica Thörnroos nämner att man hoppas kunna få den godkänd i lagtinget lagom till midsommar.
Totalt, inklusive den tredje tilläggsbudgeten, har man nu budgeterat i storleksordningen 412 miljoner euro för landskapet Åland.

Peter Pussinen