Ålandstidningen har i ett flertal artiklar skrivit om det krav på nyemission som fyra ägarbolag i Rederi Ab Eckerö lade fram för en vecka sedan. I gårdagens tidning utvecklade två representanter för dessa storägare, Johannes Dahlman och Joakim Lindblom, tankarna bakom förslaget.
Nu bemöter Björn Blomqvist och Marika-Mansén Hillar deras uttalanden.
Av gårdagens artikel framgår att storägarna i mars 2021 skickade ett öppet brev där man meddelade sin vilja att ställa upp i en emission och där man bad styrelsen att bereda ett sådant förslag. Enligt artikeln fick man ingen konkret återkoppling på det.
– De säger att de försökt ta kontakt och inte fått något svar. Men styrelsen svarade med att fråga vad de tänkte sig för upplägg och på vilka villkor. Det fick vi aldrig något besked om. Om det inte är det som har kommit nu då, säger Björn Blomqvist.
– Det som var mycket häpnadsväckande var att de även skickade en kopia av sitt förslag till företagets huvudsakliga finansiär, Svenska Handelsbanken, säger Björn Blomqvist.
Han säger att banken bestört slog i från sig och meddelade att man inte ville delta i någon sådan diskussion, eftersom det strider mot bankens etiska regler och skulle vara olagligt.
– Det är uppseendeväckande att man blandar in banken i diskussionen. Det känns varken konstruktivt eller som att man vill bolaget väl. Är man ute efter en dialog och att förutsättningslöst diskutera något känns det inte naturligt att använda företagets huvudfinansiär och media som hävstång, säger Björn Blomqvist.
Orimliga villkor
Johannes Dahlman sade i gårdagens artikel att inget hindrade bolaget från att gå vidare med en emission våren 2020, men att det aldrig framställdes något emissionsförslag.
Den beskrivningen håller inte Marika Mansén-Hillar med om.
– Handelsbanken ville ha garantier om kapital från ägarna och jag sonderade hur de största ägarna ställde sig till en emission. Jag pratade med den här gruppen. De kom med sina emissionsvillkor och de var orimliga. De sköt den emissionen i sank själva. Man kan inte gå vidare med en kostsam emission om man vet att ägarna inte kommer att teckna aktier, säger hon.
I artikeln uttalade Johannes Dahlman också att storägarna tycker att det är anmärkningsvärt att Björn Blomqvist kommenterade emissionsförslaget i en intervju bara någon timme efter att det skickar till bolagets styrelse.
Men brevet gick även ut som ett pressmeddelande, påpekar Björn Blomqvist.
– Det spred mycket osäkerhet, bland annat när man påstod att det nya obligationslånet skulle medföra en stor risk och att företaget är i akut behov av kapital genom en emission. Sådana påståenden kan man inte lämna oemotsagda. Det skapar stor osäkerhet bland personal och leverantörer. Det behövde kommenteras så fort som möjligt och det är mitt jobb.
Styrelsen hade dessutom, vid ett kort möte, redan hunnit diskutera brevet och hur man skulle behandla saken på rätt sätt, enligt Björn Blomqvist.
”Orosbeskrivning”
Storägarna anser att en emission skulle vara bättre än den nyligen nådda finansieringslösningen med ett så kallat obligationslån. Man ser stora risker i den valda lösningen med ms Eckerö och Finlandia i pant, enligt gårdagens artikel.
Även detta är en sådan orosbeskrivning som behöver kommenteras, enligt Björn Blomqvist.
– Eckerö och Finlandia har även tidigare varit pantsatta, till Svenska Handelsbanken. De är inte mer pantsatta till obligationslånen än de varit till banken. Det har inte skett någon förändring.
Storägarna lyfte även fram i artikeln att deras emissionsförslag följer de villkor som bolaget själv tillämpade vid sin emission 2007, i fråga om de så kallade teckningsrätterna.
– Vi pratar om två helt olika situationer, säger Björn Blomqvist.
2007 hade Rederi Ab Eckerö köpt upp så mycket av dåvarande Birka Line att det blev ett dotterbolag, säger han. Den emission som då genomfördes föranleddes av att den nya koncernen behövde mer eget kapital och av att man ville möjliggöra för dem som sålt sina Birkaaktier att placera en del av pengarna i Eckerö.
Bolagsstämmans beslut att ge klartecken för en emission var enhälligt. Där ingick att man kunde avvika från aktieägarnas företrädesrätt att teckna aktier. Ett sådant beslut kräver två tredjedels majoritet på stämman.
– Men i stället för att de nya aktierna skulle vara mindre värda än de gamla, vilket är vanligt, var emissionspriset så nära handelspriset som möjligt och då uppstår inte något värde i teckningsrätten.
Åkt ur styrelsen
Enligt gårdagens artikel har storägargruppen en annan syn på bolagets prestationer under de senaste åren och på målsättningarna för framtiden. När de har vidhållit sina avvikande åsikter har de åkt ut ur styrelsen, en efter en.
– Det är inte så att man att åker ut om man har avvikande åsikter, säger Marika Mansén-Hillar.
I stället har flera fall av läckt information varit orsak till att ett par personer fått lämna styrelsen, säger hon.
Marika Mansén-Hillar kommenterar även storägarnas påpekande om att det är möjligt att hitta en lönsam sysselsättning för fartyget Birka Stockholm
– Man får intrycket att de vill villkora en emission till ett bevarande av Birka Stockholm, säger hon.
Enligt styrelsen är Birka Stockholm inte en lönsam verksamhet.
– Men fartyget är till salu och de kan gärna köpa det. Om de hittar en lönsam verksamhet är det bara att gratulera. Ingen är gladare än jag om de lyckas med det.
Marika Mansén-Hillar lyfter även upp ett par frågeställningar kring storägarnas agerande.
– De föreslår en emission men är inte säkra på om de ska använda sina teckningsrätter själva. Vem ska då delta? säger hon.
Hon noterar också att de som hittills talat för storägargruppen är deras advokat Daniel Widman samt Johannes Dahlman och Joakim Lindblom.
– I stället för de tre huvudsnickrarna Johan Dahlman, Johan Eklund och Stefan Eriksson, säger Marika Mansén-Hillar.
