Ann-Louise Perjus-Danielsson är född och uppvuxen i Kristinestad i Finland. Hon utbildade sig till närvårdare vid Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt.

– Jag sa alltid när jag var liten att jag skulle bli sjuksköterska och jobba inom vården, säger hon.

Varför valde du det yrket?

– Kanske beror det på att min mamma tog hand om äldre. Hon handlade till dem och såg till att de mådde bra. Jag tyckte att det verkade vara ett bra jobb.

Efter studierna började Ann-Louise Perjus-Danielsson sin praktik på Oasen.

– Jag var gift med en ålänning då. Sedan fick jag sommarjobb på samma ställe och den 1 januari 1998 fick jag ordinarie anställning, säger hon.

Trivs du med ditt arbete?

– Ja, visst gör jag det annars skulle jag inte varit där så länge. Jag har mestadels arbetat på samma avdelning hela tiden.

Vad gör du?

– Ser till klienternas välbefinnande samt deras fysiska och psykiska behov. Jag jobbar två-skift men skulle gärna jobba tre-skift. Men vi har skild personal som jobbar natt.

Nu har Ann-Louise Perjus-Danielsson varit tjänstledig i snart ett år och ska gå tillbaka till sitt jobb efter den 1 maj.

– Jag behövde ledigt efter att jag tagit hand om och skött om min man under hans sjukdomstid och fram tills han dog. Det blev för mycket och jag kände att jag behövde en paus från mitt arbete.

Läser och ser på skräckfilm

Under året som Ann-Louise Perjus-Danielsson varit tjänstledigt har hon gjort saker som hon känt att hon orkat med och som hon gillat.

– Jag har umgåtts med vänner, läst biografier och sett på skräckfilm, säger hon och skrattar.

Vilka böcker har du läst?

– Jag har bland annat läst om Avicii men den var inte så bra som jag hoppats på. Jag trodde att den skulle ta upp mer om psykisk ohälsa. Sedan har jag läst om ”Lilla hjärtat” och hennes öde. Den var riktigt bra. Sedan har jag sett en del skräckfilmer också.

Vad för skräckfilmer ser du på?

– De måste vara psykologiska så att man måste tänka lite själv, som till exempel ”När lammen tystnar”. Men jag vill inte se dem ensam. Jag måste alltid ha någon i samma rum.

Vilken skräckfilm är bäst hittills?

– Jag måste säga ”The ring”. Det är den värsta skräckfilmen jag har sett men ändå den bästa. Jag ville först inte gå och se den på bio men mina kompisar lovade att jag skulle få sitta mellan dem om jag kom med. Jag kan säga att jag kommer inte att se om den.

Vill ej planera

Ann-Louise Perjus-Danielsson är en social och pratglad person som oftast säger vad hon tänker.

– Det är både bra och dåligt. Egentligen var jag ganska blyg när jag var yngre men efter att jag gick i en folkhögskola där jag inte kände någon blev jag mindre blyg. I dag kanske jag ibland pratar före jag tänkt klart, säger hon.

Att sjunga är ett annat intresse som Ann-Louise Perjus-Danielssons har. Hon har sjungit i kör tidigare men nu sjunger hon till husbehov.

– Egentligen sjunger jag mest hela tiden. När jag är i tvättstugan, i affären och på jobbet. Mina arbetskamrater brukar säga att om jag inte sjunger är jag inte frisk.

Vad är det du sjunger?

– Jag sjunger med i allt, men inte heavy metal och sådant. Jag funderar faktiskt på att ta upp körsången igen. Vi får se.

Vad har du för drömmar eller planer för framtiden?

– Jag skulle gärna vilja bli mormor eller farmor. Men då säger barnen ”se inte på mig”. Jag gillar barn och får nu nöja mig med att min bror just fått ett barnbarn och jag brukar få klipp av dem när olika framsteg gjorts. Det är kul.

Några större planer inför framtiden har Ann-Louise Perjus-Danielsson inte. Hon försöker att ta dagen som den kommer.

– Jag tycker inte om att planera alltför mycket. Man vet aldrig vad som händer framöver.

» Födelsedag 50 år

Ann-Louise Perjus-Danielsson

Namn: Ann-Louise Perjus-Danielsson.

Född: Den 14 mars 1973 i Kristinestad.

Bor: I Mariehamn.

Yrke: Närvårdare.

Familj: Barnen Ida och Pontus.

Intressen: Läsa biografier, sjunga, se på skräckfilm, umgås med familj och vänner.

Firar: Firar med de närmaste.