Överinspektören vid utbildningsbyrån Bodil Regårdh klipper bandet klockan 16.30. Än lyser inbjudna besökare med sin frånvaro, men utbildare Christian Böhlström, som leder kurser i bland annat heta arbeten och arbetssäkerhet, har mycket att berätta om det växande kursutbudet i korridoren.
– Vi utfärdar i dag ett 30-tal så kallade behörighetskort. Kursernas innehåll bestäms av myndigheter, och varje kurs leds av behöriga lärare.
Han berättar att kortare kurser för bland annat yrkeschaufförer har ordnats på Åland i flera decennier, men att nya krav på fortbildning ökade behovet väsentligt 2011.
– Och utvecklingen har fortsatt mot att det krävs fler behörigheter för allt fler yrken. Behörighet för heta arbeten krävs nu av VVS-montörer och svetsare, och den nya elsäkerhetskursen är ett krav för alla som arbetar i verkstäder där man hanterar elbilar, säger Christian Böhlström.
Enligt honom har de mellan en dag och en vecka långa fortbildningarna – som för arbetstagare oftast betalas av arbetsgivaren – blivit billigare i och med det ökade lokala utbudet.
– Att flyga in behöriga lärare var väldigt dyrt.
– Jag har inga exakta siffror på hur många som har deltagit i kurserna hittills i år, men bara den senaste månaden handlar det om hundra personer i veckan, säger Christian Böhlström.
Alla elever går kurser
Samtliga elever som börjar yrkesgymnasiet går sedan det här läsårets början kurser i första hjälpen, arbetssäkerhet och heta arbeten.
En tredje grupp kursdeltagare är de arbetssökande som försöker förbättra sina möjligheter till framtida anställning.
– Vi samarbetar med Ams och lotsar vissa arbetssökande till kurser, säger Dan Andersson, utbildningsansvarig vid Ålands Näringsliv.
Även han konstaterar att behörighetskraven i flera branscher har höjts väsentligt under de senaste åren.
– En tydlig fördel är att antalet olyckor har minskat, men de högre kraven innebär också utmaningar. Många företag har svårt att hitta behörig personal, det är till exempel svårt att hitta någon som kan sommarjobba som yrkesförare i dag.
Tänt var och varannan kväll
Utbildarna Zenita Gustafsson och Michael Törnberg visar upp en av de hjärtstartare som används i första hjälp-kursen.
De säger att den ökande efterfrågan på säkerhets- och behörighetskurser har medfört en omställning för lärarna i yrkesgymnasiet.
– Nuförtiden är det full fart här även under kvällar och helger, säger Michael Törnberg.
– Utvecklingen går snabbare och vi måste vara flexibla, säger Zenita Gustafsson.
Enligt henne är skolmiljön utmärkt för första hjälp-kursen.
– Kursen avslutas med praktiska slutscenarion. För eleverna i verkstaden simulerar vi till exempel en situation med en verkstadsolycka.
Säker högspänning
Mest publikfriande under måndagskvällens invigning är den relativt nya, åtta timmar långa kursen Säkerhet vid elarbeten. Vad 21-årige elektroteknikstudenten vid högskolan Simon Tavakoli visar upp ser nämligen inte säkert ut för ett otränat öga.
– Det här är en Teslaspole som transformerar 400 volt till 8.000 volt. Kondensatorerna är gamla vin- och ölflaskor, säger Simon Tavakoli.
– Filmen som du känner igen den från heter ”The Prestige”.
I det mörka rummet låter han den tidiga tekniken för luftburen kraftöverföring – uppkallad efter uppfinnaren Nikola Tesla – tända flera lysrör till tonerna av Andrew Lloyd Webbers ”Fantomen på Operan”.
– Det här är väldigt säkert, insisterar kursens lärare Ville Lundqvist.
När lamporna är tända förklarar han att den nya kursen i höst har vidareutbildat 160 åländska elektriker.
– Det fanns ett stort behov i branschen. Man kan säga att kursens huvudtema är att det alltid måste vara fullständigt klart vem som ansvarar för respektive moment, säger Ville Lundqvist.
 

Robert Vickström