Den 30 september i år tog statskontoret ett beslut som innebar att företag som både erhållit statligt kostnadsstöd och landskapets likviditetsstöd i samband med likviditetslån var tvungna att räkna av det senare från det första. Statskontoret menade att likviditetsstödet var att jämställa med statsstöd, och dessa räknas av från varandra.

– Det ansåg inte vi utan skickade ett svar, säger näringsminister Fredrik Karlström.

– Vi anser inte att likviditetsstödet ska dras av från annat stöd som beviljats i statsbudgeten. Vi uppmanade de företagare som sökt kostnadsstödet att begära en omprövning.

Landskapsregeringens huvudsakliga argument var att landskapsstöd, som anslås i landskapets budget och tilläggsbudgetar, inte ska jämställas med stöd från statskassan.

– De har ensidigt tagit beslut som låg utanför vår kontroll, och vi har försökt att argumentera, säger Fredrik Karlström.

Glad för beslutet

I går fick han besked från ett åländsk företag att statskontoret ändrat sitt beslut.

– Det var ett företag som tog kontakt och tackade för hjälpen. Jag är glad att de begärde omprövningen och statskontoret kom till ett annat beslut.

Kommer det här beslutet att bli prejudicerande för andra åländska företag?

– Det kan jag inte svara på eftersom det är utanför vår kontroll. Du behöver ställa frågan till statskontoret.

Fredrik Karlström säger att beslutet principiellt är mycket viktigt både för åländska företag men också för landskapsregeringen.

– Avslaget ska inte baseras på att man tagit likviditetslån och fått kostnadsstöd. Det är en helt annan sak än de andra stöd som finns i statsbudgeten. Det här är något som jag anser vi har rätt att göra enligt vår självstyrelse.

Stängda gränser skadar

Kostnadsstödet infördes för april och maj månader när Finland stängde ned landet i pandemins inledande akuta fas. Men Karlström menar att för åländska företag var den stängda gränsen mot Sverige under månaderna därefter ett minst lika stort, om inte större, problem.

– Samma sak som finska företag kände av då kände åländska företag av under juni, juli, augusti och september. Det ledde till högre arbetslöshet och större bnp-tapp. Man kan jämföra det med nedstängningen, men det var under mycket längre tid.

Just nu behandlar riksdagen den finska regeringens förslag om ett andra kostnadsstöd för sommar- och höstmånaderna. I det ska eventuella avräkningsproblem vara bortsopade redan från början.

– I nummer två finns inskrivet redan från början att de åländska stöden inte ska dras av, säger Fredrik Karlström, som berömmer sin finska kollega, näringsminister Mika Lintilä (C).

– När han var här i början av hösten frågade jag honom om ett andra kostnadsstöd, och han sa att han tog det till sig och tänkte jobba med det.