Nordens välfärdscenter har publicerat en rapport med titeln “Child and Youth Participation During Crises” där de olika nordiska ländernas hantering av barns och ungas behov och intressen under pandemin har kartlagts.

Rapporten baseras på 100 intervjuer som gjorts både med barn och unga själva och med vuxna experter och representanter. Syftet har förutom att skapa en kartläggning också varit att ta fram en checklista, för att man vid nästa kris ska kunna jobba mer konstruktivt tillsammans med unga.

Kritik riktas mot att skolor stängdes, fritidsaktiviteter begränsades och att kommunikationen mellan beslutsfattare, elever och ungdomsorganisationer varit bristfällig.

Undantaget är Åland, som lyfts som ett positivt exempel.

“En ovärderlig resurs”

Rapporten innehåller även nio exempel på när ett lands eller regions arbete med unga haft en positiv effekt, och där nämns landskapsregeringens medborgarsamtal, varav tio ordnades under hösten 2020 och av vilka två var riktade särskilt mot barn och unga. Slutsatserna från dessa publicerades senare i Bärkraftsagendans fjärde statusrapport.

Nordens välfärdscenter noterar att de åländska ungdomarna ställde sig väldigt positiva till att bli specifikt tillfrågade, och hoppades kunna få möjligheten att delta i liknande konsultationer i framtiden.

”Det är särskilt viktigt att barns och ungas perspektiv tas med i beräkningen, och att man visar hur de påverkar de beslut som tas”, lyder sammanfattningen.

Rapporten förespråkar att de nordiska länderna framöver ska bygga en attityd bland beslutsfattarna där barn och unga ses som en ovärderlig resurs, i stället för en grupp vars intressen kan sättas åt sidan.

”Enligt många ungdomsrepresentanter brydde sig inte beslutsfattarna om hur besluten påverkar barn och unga. Fokus var helt inriktat på pandemin och potentiella negativa effekter på vinstdrivande sektorn och på ekonomin som helhet”.

Rekommenderas för framtiden

Skapandet av en positiv attityd och ett genuint intresse är en av sex punkter som lyfts fram för att bättre inkludera barn och unga i nästa kris, i ett öppet format som vid behov ska kunna anpassas för region och situation.

Strukturer för deltagande ska byggas upp före en kris, och barn och unga ska kunna delta i risk- och sårbarhetsanalyser, krisplaner, krissimuleringar och övningar. Dessa strukturer ska sedan hållas i bruk och aktiva även under kristider.

Beslutsfattare ska lära sig mer om barnrättigheter, ungdomskompetenser och att kommunicera med barn och unga. Information ska riktas ut också via kanaler som barn och unga förstår och följer, och även när de inte kan konsulteras ska beslut tas utgående från en medvetenhet om barns och ungas behov.

I rapporten citeras även ålänningarna Ella Schauman och Felix Dennstedt som ungdomsrepresentanter för Ålands Handikappförbund, om vikten av att ha ett kontaktnät och en struktur som känns tryggt och bekant i svåra tider.

– Möten bör hållas på vardagliga platser för unga, som i skolorna. Det är där vi känner oss bekväma, och det gör sådana möten enklare, säger Felix Dennstedt.

– Vänskap är viktigt. Jag pratar med de vuxna jag känner, säger Ella Schauman.