13 läkare som arbetar inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har privat mottagning eller tjänst hos annan vårdgivare.
Som Ålandstidningen har berättat (den 6/2) har ÅHS-styrelseledamoten Ulf Weman (S) begärt en utredning om hur läkarnas privatmottagningar och sidoarbeten påverkar ÅHS verksamhet.
Han menar att väntetiden är lång till vissa specialister men genom samma läkares privata mottagning går det betydligt snabbare att få tid till läkaren.
– Jag vill inte stämpla någon läkare eller insinuera att de gör något olovligt, men jag undrar vad det kan finnas för positiva och negativa saker med det här systemet, har Ulf Weman tidigare sagt till Ålandstidningen.
Rekryteringsfördel
Men ÅHS ledningsgrupp anser att fördelarna överväger nackdelarna, vilket framgår i utredningen som den lade fram inför styrelsens möte i fredags (se faktarutan).
– Jag och majoriteten av styrelsen var nöjda med redogörelsen. Att kunna jobba privat om man så vill är en av få rekryteringsfördelar vi har. Så länge man håller på gränsen mellan ÅHS och den privata sjukvården är det en fördel att kunna ge friheten, säger styrelsens ordförande Wille Valve (MSÅ).
Styrelsen hade en diskussion som mynnade ut i att den antecknades till kännedom.
– Ledamoten Weman hade en avvikande åsikt från övriga styrelsen och menade att det här är ett problem som behöver styras upp. Men det fanns inte stöd för synpunkten, säger Wille Valve.
”Inte helt nöjd”
Ulf Weman säger att han inte kommer att driva frågan vidare i det här skedet.
– Jag kan väl inte säga att jag är helt nöjd, men det var en intressant diskussion.
– Jag är inte emot att läkarna har privata mottagningar, men våra skattepengar behöver användas så att också folk som inte har råd med privat hälso- och sjukvård har bra vård genom ÅHS. Det är det absolut viktigaste att säkerställa.
Utredningen
Ur ledningens utredning av ÅHS-läkares privatmottagningar och sidoarbeten och dessas inverkan på ÅHS verksamhet:
Om en bisyssla inverkar menligt på skötseln av tjänsten vid ÅHS eller riskerar att äventyra förtroendet för den anställdes arbete vid ÅHS kan ÅHS förbjuda bisyssla. Gällande möjligheten att utföra bisyssla som kräver att arbetstiden används råder stor restriktivitet. Det är i allmänhet inte acceptabelt att sköta bisyssla på tid som räknas som arbetstid. Vårdköerna ska inte förlängas av att läkare har mottagning privat.
Privatmottagning som sidoarbete utanför den primära anställningen inom den offentliga sjukvården innebär en fördel i rekryteringssammanhang, särskilt i specialiteter där ÅHS inte kan erbjuda jourtjänstgöring vid sidan om ordinarie arbetstid. För privata åländska vårdgivare innebär systemet sannolikt en fördel då de får tillgång till specialister lokalt på Åland.
I den offentliga specialistsjukvården finns utarbetade remisskriterier över vilka patienter som tas emot. På den privata sidan finns sällan sådana selektionskriterier och väntetiderna är ofta betydligt kortare än vad den offentliga vården kan erbjuda. Inom den privata vården kan dock patientens begränsade betalningsförmåga orsaka etiska utmaningar.
På Åland liksom i Finland har den privata sektorn dels kompletterat den offentliga sektorns tjänster, dels producerat en betydande andel av de tjänster som vissa specialiteter tillhandahåller, tydligast inom gynekologi, munhälsovård, fysioterapi, psykiatri och ögonsjukdomar.
Vårdsamarbetet mellan privata och offentliga producenter har många etiska utmaningar, som förmodligen kommer att öka i takt med att samarbetet och konkurrensen mellan aktörerna ökar. Det finns en allt starkare trend bland läkare att leta andra anställningsformer än heltidsanställning till en offentlig vårdgivare.
Deltagare vid styrelsemötet
Ordinarie medlemmar:
Wille Valve, ordförande.
Anna Holmström, vice ordförande.
Runa-Lisa Jansson, ledamot.
Cita Nylund, ledamot.
Jan Salmén, ledamot.
Ulf Weman, ledamot.
Övriga närvarande:
Jun Nagamori, t.f. chefsöverläkare.
Ulrika Österlund, ekonomichef.
Terese Åsgård, personalchef.
Annette Holmberg-Jansson, minister.
Bengt Michelsson, avdelningschef.
Föredragande: Jeanette Pajunen, hälso- och sjukvårdsdirektör.
