För att undersöka den demografiska utvecklingen och kostnadsutvecklingen för social- och hälsovårdstjänster för äldre har landskapsregeringen beställt en utredning av Åbo Akademi om detta. I går presenterades den av professorn i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Edvard Johansson som gjort utredningen tillsammans med ekonomie magister Ida Wikström.

– Vi ville med detta också peka på vad de äldre tillför vårt samhälle, och igen lyfta det viktiga med tidiga insatser och förebyggande arbete, säger social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).

Utgångspunkten för utredningen är de befolkningsprognoser som finns, bland annat en som Åsub gjort 2007.

– Befolkningen väntas öka i åldersgrupperna 65-74-åringar, 75-84-åringar och särskilt 85-åringar och äldre. Det innebär stort stigande utgifter för social- och hälsovårdstjänster men också behovet av vårdpersonal kommer att öka, säger Edvard Johansson.

De kommunala driftskostnaderna för äldres vård och omsorg väntas öka från 40 till 70 miljoner fram till 2040, medan personalens årsverken väntas öka från 400 per år i dag till 700 år 2040.

Högre disponibla inkomster

Sysselsättningsgraden för 65+ var 2020 tre procent men det är en siffra som väntas öka.

– Den har redan ökat och det är fullt möjligt att den siffran kan bli mellan sex och sju procent, främst då bland 65- och 66-åringarna.

Edvard Johansson säger att ett intressant resultat handlar om de äldres disponibla inkomster.

– De disponibla inkomsterna är högre i gruppen 65+ på Åland än för hushåll i genomsnitt. Det betyder att det finns en hel del välbärgade äldre här. Det kan bero på många olika faktorer, bland annat har pensionerna blivit högre över tid. Tio procent av de som har högst inkomster i den här gruppen har över 80.000 euro i disponibla inkomster per år och det är inga små summor. Det beror troligen på att vissa har väldigt höga kapitalinkomster.

ÅHS-besök har inte ökat

Siffror från Finland visar att ungefär hälften av alla sjukvårdskostnader går till personer över 65 år och det finns inte anledning att tro att det ser annorlunda ut på Åland.

– Uppgifter från ÅHS visar att antalet besök till öppenvården varit väldigt konstant, även för dem över 65. Trots att den åldersgruppen ökat med 30 procent så har besöken per capita gått ned i den åldersgruppen. Det kan tyda på att man blivit friskare men det kan också finnas andra faktorer som spelar in.

Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson säger att utredningen egentligen i stort bekräftat det man redan vetat.

– Det finns stora utmaningar men vi ska inte glömma att vi i dag har många väldigt friska äldre. Pensionsåldern kommer antagligen att stiga. En stor utmaning blir att få alla att förstå vikten av att ta hand om sig själva och att göra tidiga insatser så man inte väntar tills folk är så sjuka så de behöver en vårdplats, säger Annette Holmberg-Jansson.

Hon lyfter fram att Åland behöver bli bättre på e-hälsa och få allt fler äldre med på det tåget.

– Men vi behöver också ta vara på den här så kallade silverekonomin där det finns många pigga och aktiva och välbärgade äldre. Man kunde rikta mer företagsverksamhet mot den gruppen, den potentialen ser vi inte riktigt hos oss ännu.

Specialsakkunniga Susanne Broman lyfter fram demens och minnessjukdomar som en stor utmaning.

– Där finns det mycket att jobba med och det håller vi på och tittar på inom ramen för det äldrepolitiska programmet.