Vid frontenSituationen på Karelska fronten är ytterst kritisk och hotar att inom kort leda till totalt sammanbrott och katastrof. Under torsdagen inledde ryssarna ett avgörande anfall mot den sista försvarslinjen, T-ställningen, varvid man snabbt gjorde första inbrytningarna och nådde fram till utkanten av Viborg. Därtill har ryssarna under hårda strider lyckats föra pansar och infanteri längs isen över Viborgska viken, och har nu skapat ett starkt brohuvud på den nordvästra stranden i ryggen på försvaret, vilket hotar Fredrikshamn och Villmanstrand och i förlängningen Helsingfors.I detta svåra läge, och trots västmakternas erbjudanden om militär hjälp, beslöt regeringen i onsdags att sända en fredsdelegation till Moskva, detta efter att ryssarna meddelat att man är villiga att inleda förhandlingar. Delegationen avreste samma kväll via Stockholm, och leds av statsminister Ryti. Ett första möte hölls fredag kväll i Kreml med utrikeskommissarie Molotov, Leningrads partichef Zjdanov samt brigadkommendör Vasilevskij, däremot deltog inte Stalin personligen. De ryska kraven är Hangö udd, Karelska näset med Viborg, Ladogakarelen med Sordavala, samt i norr Salla och Fiskarhalvön – vilket sammantaget är betydligt hårdare än vad som tidigare meddelats via Sverige. Ett andra möte hölls i söndags, där kraven preciserades och alla finländska invändningar avvisades. Det ankommer nu på regeringen i Helsingfors att besluta om kraven skall godkännas eller inte.  
På Åland På Åland är läget för tillfället rätt lugnt, det ryska flyget har inte visat sig på en vecka och tidningar och radio talar om ständiga finska framgångar vid fronten. Ett orosmoln är dock det faktum att cykelbataljonen PPP 8 under brådskande former transporterats bort från Åland, enligt uppgift för att förstärka försvaret vid Viborgska viken. Avfärden skedde i fredags kväll med isbrytarna Jääkarhu, Voima, och Murtaja samt ångaren Bore I. Motsvarande gällde kanontropparna Pellfolk och Rostén (två 87 mm fältkanoner vardera) som i torsdags beordrades till Mariehamn inför avfärd till Åbo. Kanoner, utrustning och manskap anlände till staden, men efter begäran från den lokala militärledningen återfördes de följande dag till sina tidigare platser, Pellfolk till Skeppsvik och Rostén till Kungsö.   En mindre förstärkning anlände samtidigt till Mariehamn, bestående av en officer och 60 frivilliga pojkar från Helsingfors marinskyddskår (Os. Valkama). Dessa inkvarterades första natten i Ålands Lyceum och spreds därefter ut till kustbatterierna, varav 15 sändes till Herrö fort.     Eftersom Åland nu saknar reguljära marktrupper ges Hemvärnet allt viktigare uppgifter, men behöver ytterligare utbildning och förstärkning. I måndags grundades formellt det planerade maskingevärskompaniet (MgK/ÅH) och förlades till Strömma och Ödkarby folkskolor i Saltvik. Därpå uppställdes i söndags det likaså planerade andra cykelkompaniet (2K/ÅH) med förläggning i Jomala Gottby. Ifråga om utbildning avslutades i måndags underofficerskursen som pågått i nästan 12 veckor, varför Hemvärnet nu har en egen kår av underofficerare. Istället inleddes samma dag en tvåveckors gruppchefskurs för de lokala hemvärnsavdelningarna, med 60 deltagare. I onsdags inleddes därtill en tvåveckors luftbevakningskurs i Jomala Kyrkby folkskola, för cheferna vid luftbevakningsstationerna. Kursen leds av Luftcentralen i Ingby, medan Hemvärnskvinnorna står för provianteringen, med kök och matsal i prästgårdens bagarstuga. Hemvärnets styrka per 10 mars: 1.753 man, varav 720 tillhör de aktiva enheterna.Även civilsamhället börjar nu inkallas till tjänstgöring. I tisdags kungjorde Mariehamns arbetspliktsnämnd att man i enligheten av krigslagarna beordrar samtliga i staden befintliga arbetspliktiga män i åldern 17-60 år att under nästa vecka registrera sig vid nämndens kansli, Nygatan 19 B. Det framgår inte vilka arbeten som skall utföras, men troligen gäller det flygfältet. Där skall det enkla gräsfältet byggas ut till ett modernt krigsflygfält med sex korsande banor, fem splitterskydd av jord och stock för planen, samt två boningshus för besättningarna.    
Till havsPlanen för försvaret av den viktiga farledsknutpunkten vid Sottunga har börjat förverkligas. Själva redden omfattar området Husö-Rödgrund-Sälsö-Ramsö, och uppgiften är att a) säkra farlederna förbi Sottunga, b) stärka luftvärnet vid reddstationen, samt c) utveckla desantförsvaret i Sottungaområdet. På Sottungalandet placeras chefen, löjtnant Lamminen, två gevärsgrupper, en maskingevärsgrupp och en läkargrupp, därtill underställs den lokala luftbevakningen och hemvärnet. För transporterna finns tillgång till en lastbil. På Husö placeras en gevärsgrupp, en maskingevärsgrupp och en 40 mm luftvärnskanon, samt på Finnö en gevärsgrupp och en maskingevärsgrupp. Totalt handlar det om ca 100 man, som tas bland annat från de fartygsenheter som övervintrar i åländska vatten. 
I luftenIfråga om luftkriget är läget lugnt, och under veckan har inga flygningar över fasta Åland eller skärgården rapporterats. Inga anfall har heller företagits mot Åbo eller kuststäderna i väster.  

Ålandstidningen