Benjamin Rostén studerar masterprogrammet i arkeologi med inriktning laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Som sin masteruppsats har han valt att studera blykulor och deras anslag.
– Jag tittar på isotopsammansättningar för att se om det finns mönster mellan kulorna. Ytan består av bly men den kan också innehålla arsenik eller zink. Jag försöker ta reda på var de varit i landskapet och vilka styrkor de kommer ifrån, säger han.
Han undersöker främst de blymärken som finns på fortet men också hela kulor som finns i samlingar på museum. Ålands jakt- och fiskemuseum har dessutom lånat ut 1800-talsblykulor som han kan göra jämförelser med.
– Jag kanske hittar mindre grupperingar inom till exempel franska styrkor och sedan ser jag om det stämmer överens med historiska källor.
Då slaget vid Bomarsund bara pågick under ett par dagar och det bara var tre olika styrkor som stred kan man enklare ta reda på kulornas ursprung. Det finns dokumenterat vad som var typiskt för franska, brittiska respektive ryska kulor på 1800-talet. Denna information jämför Benjamin Rostén med de egenskaper han hittar i blyanslagen på Åland.
– Varje nation hade olika kultyper. Jag och min handledare analyserade en kula som innehöll mycket koppar. Då mejlade jag med det brittiska museet Royal Armouries eftersom analysen stöder tesen för en brittisk kula.
De prover han gjort nu visar ingen hundraprocentig säkerhet men sannolikheten är stor att de kulor som har liknande egenskaper är från samma ställe. Koppar verkar vara specifikt för brittiska kulor men det är också bara en brittisk kula han hittat så här långt. De flesta kulor som finns i samlingarna verkar vara ryska.
– Det är lite för lite kulor ännu, jag är på jakt efter fler.
Benjamin Rostén gör undersökningen i form av en högskolepraktik på Ålands museum. Projektet började i juni men är nu satt på paus då han jobbar vid Bomarsundscentret. I höst väntar nästa steg då samtliga prover ska analyseras i laboratorium och därefter tolkas och kontextualiseras svaren i den slutliga masteruppsatsen.
Mäter strålning
För två veckor sedan kom Benjamin Rosténs professor till Åland med en XRF-mätare (röntgen-fluorescensdetektor).
– Det är en mätare som man lägger mot blyet och håller stilla i 60 sekunder. Den mäter den mängd röntgenstrålar som går in och den mängd som kommer tillbaka. Då kan man med ganska god noggrannhet se vad den innehåller.
Hur kommer det sig att du studerar just laborativ arkeologi?
– För ett par år sedan började jag läsa idéhistoria men det blev för humanistiskt för mig och då kom jag in på arkeologispåret. Jag valde en kurs i laborativ arkeologi och tyckte det verkade intressant så då hoppade jag på masterprogrammet med den inriktningen. På den vägen är det.
Att det blev just bly som Benjamin Rostén valde att undersöka till sin uppsats var inte självklart från början.
– Arkeologen Jan Storå beskriver arkeologi som att man ”råkar öppna fel låda”. Man hittar de här smågrejerna som man snubblar över och sedan kan man inte riktigt sluta, säger han och skrattar.
Vad har varit roligast så här långt?
– Det har nog varit miljön, både på universitetet och på Åland. Jag har blivit väldigt väl mottagen och det finns ett genuint intresse. Folk vill ha reda på mer om det här. Man vet ju redan mycket om slaget vid Bomarsund men det finns alltid mer att upptäcka.
