Neurologiska föreningen har efter en tids uppehåll kommit i gång med olika träffar igen.

– Det är andra gången vi har parkisonträff. Vi har också träffar för de med epilepsi, MS och med anhöriga till de med MS, säger verksamhetsledare Sara Sundqvist.

Hur ofta ordnar ni träffar?

– Vi träffas med lagom intervall. Vi har inte bestämt att vi till exempel ska träffas en gång i månaden.

Hur många brukar det komma till träffarna?

– Första gången var vi nio men i kväll är vi elva. Det är bra.

På plats i kväll är Bengt Wikström, Siv Wikström, Clas Rosenkvist, Marjut Rosenkvist, Jörgen Erlund, Rune Sundman, Monica Sundman, Rosel Högstrand, Kalle Mansén, Lars-Erik Harberg och Lillevi Harberg.

– Det är 20 år sedan jag fick parkinson. Det har gått bra tack vare medicin. Men på senare tid tycker jag att det blivit sämre. Jag får ta fler tabletter, säger Bengt Wikström.

Jörgen Erlund berättar att han år 2000 märkte att luktsinnet försvann men efter det tog det ett tag innan han fick sin diagnos.

– Det var 2015. Symtomen kom sakta krypande, säger han.

Skakningarna avtog

Siv Wikström säger att hon märkte att det var något som inte stämde med maken när hans ben började släpa och uppmanade honom att söka sig till läkare.

– Sedan försvann luktsinnet, säger Bengt Wikström.

Rosel Högstrand skyllde på sin allergi när hennes smak- och luktsinne försvann.

– Jag trodde att det var allergin. Jag kände i flera år att det var något konstigt. Jag fick min diagnos för tre-fyra år sedan.

För Clas Rosenkvist började allt med skakningar, efter det har också hans smak- och luktsinne försvunnit.

– Nu har jag också väldigt svårt att skriva och jag läser inte, säger han.

– Jag har märkt att min handstil blivit mindre. Jag läser inte heller längre för det är svårt när texten hoppar, säger Jörgen Erlund.

Det är ett år sedan Rune Sundman fick veta att han har vaskulär parkinsonism.

– Den diagnosen har jag också. Det kom efter att jag haft flera små hjärnblödningar, säger Bengt Wikström.

Kalle Mansén fick sin diagnos 2007 och opererade in elektroder i huvudet, djup hjärnstimulering, DSB, som stör nervbanorna så att skakningarna försvinner.

– Jag märkte skillnad direkt, säger han.

Delar erfarenheter

Lars-Erik Harberg kände att det var något som var fel men på grund av andra orsaker kunde man först inte ställa diagnos. 2019 kom man fram till att det nog var Parkinsons sjukdom.

– Jag har medicin med hela tiden för symtomen kan slå till snabbt och balansen försvinner, säger han.

– Mister Parkinson är en lurig motståndare eller medspelare, säger Sara Sundqvist.

– Motion är viktigt, säger Bengt Wikström.

Sara Sundqvist berättar att föreningen har olika motionsgrupper där medlemmarna får möjlighet att gå på gym, gymnastik och vattenträning.

Att träffas, diskutera, dela erfarenheter och ge varandra tips är viktigt.

– Därför träffas vi här och fler får gärna komma med. Det är viktigt att man inte blir sittande hemma, säger Sara Sundqvist.