Fem frispråkiga och politiskt intresserade ungdomar från fyra åländska kommuner, samtliga 18 år gamla – så ser den ut, Ålandstidningens unga expertgrupp.Siri Moberg och Emilia Lindholm, bägge från Vårdö, har relativt nyligen blivit intresserade av politik.– Mitt intresse föddes i gymnasiet, det hänger ihop med ett engagemang för föreningsliv som Rädda barnen och liknande. Då blir man också automatiskt involverad i politik, säger Siri Moberg.Eckeröbon Jack Hancocks politiska intresse tog fart under den senaste amerikanska presidentvalskampanjen.– Man kan säga att det var Donald Trumps sätt att driva kampanj som fick mig att vakna rent politiskt, säger han.Oscar Eriksson har haft en fascination för politik sedan han började högstadiet. Han är också den enda i gruppen som övervägt att kandidera i valet medan Albert Söderback alltid sett samhällsfrågor som en angelägenhet.Luddig valrörelseSpörsmål om miljön, hållbarhet och klimat enar panelen, men rent ideologiskt befinner sig medlemmarna på lite olika plan.– Miljö- och hållbarhet är frågor som berör hela vår generation, det handlar ju om vår framtid, förklarar Albert Söderback.– Dessa är också frågor som dagens unga känner att de kan påverka och förändra, fyller Siri Moberg i.Valrörelsen som sådan har varit lite luddig, enligt gruppen.– Det är delvis därför jag är så glad över den här chansen, förhoppningen är att jag ska få en lite bättre bild av partierna. Jag läser tidningar, pratar med mina föräldrar och drar paralleller så gott jag kan, men jag känner att jag inte har tillräcklig koll, säger Jack Hancock.Politiska debatter förs i hög grad på Facebook och där hänger inga ungdomar längre, säger de.– Vi ser aldrig åländska politiker på You-Tube exempelvis, de har inte koll på vilka plattformar vi använder.Känner åländska ungdomar till internationell politik och världshändelser bättre än det som sker på hemmaplan?– Garanterat, åländsk politik har inte lika stark närvaro på nätet som exempelvis amerikansk politik, säger de.Saknar ungt perspektivAndra frågor där debattens vågor går höga bland gruppens jämnåriga, är Föglötunnelns vara eller icke vara.– Vi får så mycket intryck i den frågan att den omöjligen kan passera oss utan att lämna vissa spår, menar Siri Moberg.– Precis alla har en åsikt om tunneln, men någon direkt konsensus går inte att hitta, tillägger Albert Söderback.En utvecklad kollektivtrafik, kommunsammanslagningar och trygghetsfrågor engagerar också en hel del i valpanelens umgängeskrets.– För mig personligen är det viktigt att göra Åland till en attraktiv plats att bo på, att gynna företagare för att skapa ett livskraftigt näringsliv och att bibehålla Ålands trygghet, säger Albert Söderback.Tycker ni det saknas ett ungdomsalternativ och ett ungt perspektiv i lagtinget?– Absolut, säger gruppen unisont. Men det handlar nog ofta om att unga åker bort från Åland för att studera, vilket gör att det inte finns så många unga som är redo att ställa upp i val, säger Siri Moberg.Gruppen upplever att man ska vara såväl erfaren, kunnig och påläst som att ha självförtroende nog att våga ställa sig till förfogande i ett politiskt val.– Många saknar det självförtroendet, men vi har några bekanta som faktiskt kandiderar.Politik bland vännerDe flesta i gruppen har bestämt sig hur de ska rösta, åtminstone ur ett ideologiskt perspektiv. För Siri Moberg är det dock tvärtom, hon ser att det finns många bra kandidater, men att det är svårare att hitta rätt bland partierna.– Jag har gjort alla de tillgängliga valkompasserna och kan bara konstatera att jag fick en rejäl regnbåge av färger att välja mellan, säger hon med ett skratt.I valpanelen går det att hitta skillnader i mängden politik de diskuterar på det privata planet.– Det finns en klick människor som pratar relativt mycket politik, dock mest internationell sådan, säger Oscar Eriksson.Några av dem tar helst dylika diskussioner tillsammans med kompisar som har liknande värderingar som de själva. Albert Söderback gör gärna tvärtom.– Jag kan tycka att det är extremt roligt att prata med någon som har diametralt annan syn på saker än jag själv har, säger han.Men kan ni ta intryck av varandra och kanske till och med ändra er genom en sådan diskussion?– Det är förvisso svårt att säga att man hade fel, men om motparten säger vettiga saker tar man ju till sig det, säger Emilia Lindholm.Albert Söderback berättar å sin sida att hans politiska åsikt från början var en helt annan än den han hyser i dag.– Den allmänna uppfattningen är nog att man är svag om man ändrar sig, fast det egentligen är tvärtom. Det är starkt att våga se frågor ur andra perspektiv, säger han.Visa vem du ärDagens politiker uppfattas iklä sig en roll, människan bakom fasaden får, enligt panelen, inte utrymme nog i sammanhanget.– Det kan bli rätt tröttsamt ibland, jag skulle önska att man i högre utsträckning vågar visa vem man är, säger Jack Hancock.De fem ungdomarna enas om att politiker mest verkar prata för andra politiker.– Det kanske räcker att en person kommer in och bryter det beteendet för att lösa upp situationen, säger de förhoppningsfullt.Det här, men också den alltmer hårdnande samhällsdebatten ses som en grundläggande orsak till att unga i dag inte ställer sig till förfogande i politiska sammanhang.– Tyvärr har stämningen blivit mer hätsk, det dras väldigt stora växlar på till synes små, politiska sakfrågor, säger Jack Hancock och får medhåll av de andra.

Peter Pussinen