Den kraftigt ökade efterfrågan på sågade trävaror har lett till stora prisökningar det senaste året. I våras höjde Ålands skogsindustrier sina priser med 20 procent.
Det fick de åländska skogsägarna att efterlysa höjningar även på det timmer som säljs till sågverken. Man anser att den åländska prisnivån halkat efter jämfört med de omgivande regionerna.
Nu i augusti har virkesköparna höjt timmerpriset inför den nya avverkningssäsongen.
– Våra priser har höjts med i genomsnitt tio procent, men vi går inte ut med en exakt prislista. Rotpriserna är beroende av bland annat medelvolymen och körsträckan till skogsbilväg, så varje pris är egentligen individuellt, säger vd Anders Mattsson på Ålands skogsindustrier.
Han uppger att rotavverkningen nyligen inletts, medan leveransvirket från självverksamma skogsägare vanligen kommer in under vintern och våren.
– En nyhet den här säsongen är att vi återinför korta längder på 3,7 och 4,0 meter på grov stock. Det betyder att skogsägarna får ut större andel timmer. Samtidigt faller tallen bort från övergrovt virke, så kallad svarvstock.
”Inte tillräckligt”
De åländska skogsägarna anser fortfarande att prisnivån på timmer är för låg.
– Höjningen är inte vad vi hoppats på. Gapet mot Finland växer fortfarande, säger Jan Salmén, ordförande för Ålands skogsvårdsförening.
Han menar att högkonjunkturen på sågat virke borde synas tydligare i inköpspriserna när efterfrågan är så stor som den är just nu.
– En annan fråga är hur sågverken hanterar sina kostnader. Vi hade stora förväntningar på effektiviseringar vid sammanslagningen av de båda åländska bolagen, men det verkar inte ha fått genomslag.
Kvalitet och kvantitet
Anders Mattsson betonar att man följer med marknadspriserna kontinuerligt och kan komma att se över priserna i höst.
– På exportsidan går priserna upp och ned och där slås de fast för en leverans i taget. På massaveden handlar det om avtal på sex till nio månader i taget.
Han framhåller också att bolagets såg är småskalig jämfört de de stora enheterna i branschen.
– Vi sågar 20.000 kubikmeter per år, men i Raumo byggs nu ett nytt jättesågverk med kapacitet på 750.000 kubik.
Enligt Jan Salmén har även kvalitetskraven på timmer skärpts kontinuerligt, vilket påverkar totalpriset.
– Det hjälper inte att höja en euro brutto om högre krav gör att man får ut två euro mindre än förut. Det finns exempel på skogsägare som avverkat i omgångar och där slutsumman på samma areal sjunkit fastän det är från samma skogsbestånd.
Olika mått förvirrar
Även Skog.ax har justerat sina inköpspriser.
– Rotpriserna på timmer har höjts med i medeltal 15 procent och ligger nu på samma nivå som i Sverige, omkring 50 euro per kubikmeter för grantimmer. De åländska priserna har legat på samma nivå som i Sverige de senaste 20 åren, medan Finland haft en klart högre nivå, förklarar ägaren Kennet Berndtsson.
Han påpekar att mätmetoderna för timmer skiljer sig åt mellan Finland och Sverige.
– En svensk kubikmeter motsvarar 0,7 kubik hos oss. Enbart barken, som räknas in i Finland, utgör tolv procent av volymen. Man kan alltså inte räkna om de svenska priserna direkt med valutakursen.
Stor andel restprodukter
Även transportkostnaderna inverkar på prisnivån jämfört med Finland. En annan skillnad är att man i Sverige ofta anger leveranspriset, där skogsägaren själv hugger och kör ut virket till vägen, medan rotpriset är det som gäller i Finland.
– Sågverken vill optimera uttaget av sågade produkter från stockarna och därför vill man ha timmer som motsvarar efterfrågan med exakta längder. Med leveransvirke blir det alltid variationer, säger Kennet Berndtsson.
– Sen ska man tänka på att högst hälften av en stock blir sågvaror. Lika mycket blir restprodukter, främst flis samt sågspån och bark. Om sågat virke går upp med 30 procent så kan man teoretiskt höja timmerpriset med högst hälften så mycket, om inte även cellulosan stiger.
