Ålands köpkraftskorrigerade BNP per capita var 36.500 euro år 2019, vilket motsvarar en ökning på cirka sju procent. Det betyder att BNP per capita är tillbaka på nivån från år 2017 efter en svacka och ligger på den högsta nivån sedan 2010. Sveriges BNP per capita var som jämförelse 37.200 euro och Finlands 34.600 euro.
Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) preliminära uppgifter kommer den årliga BNP-tillväxten på Åland att vara kraftigt negativ under 2020 med anledning av coronakrisen. Nedgången uppskattas till 19 procent. Prognosen för 2021 och 2022 visar däremot en positiv utveckling med nio respektive sju procent.
Rikare hushåll
Ålands och Finlands välfärd, mätt som BNP per capita, har legat högre än EU-snittet. Skillnaderna mellan Åland och EU har totalt sett minskat sedan 2010. Förhållandet ökade något under 2019 till 113 procent.
Välfärdsutvecklingen också varit svagare på Åland än i Finland. Däremot har åländska hushåll totalt sett betydligt större disponibla inkomster än finländska hushåll. Medianvärdet ökade med 847 euro till 40.696 år 2019 jämfört med 33.092 euro i Finland. Skillnaden är 23 procent.
När antalet medlemmar i hushållet beaktas enligt en viktad modell, blir den ekvivalerade inkomsten på Åland 28.897 euro och i Finland 24.470 euro.
Lägre andel fattiga
Ginikoefficienten mäter ojämlikheter i hushållens inkomster. Ju högre värde desto ojämnare är inkomsterna. Den åländska ginikoefficienten ökade mellan 2018 och 2019 från 27,0 till 27,9 och ligger på samma nivå som Finland.
Samtliga nordiska länder hade en ginikoefficient som låg under EU-ländernas genomsnitt 30,7 år 2019. Bland övriga länder noterar Japan 33, Storbritannien 37 och USA 40 enligt OECD.
Åsub har även mätt risken för fattigdom, som visar andelen personer i hushåll med låga inkomster. Risken för fattigdom sjönk från 9,2 procent år 2018 till 8,8 procent till år 2019. Gränsen för låg inkomst är densamma som för risk för ekonomisk utsatthet, vilket innebär 60 procent av hushållens disponibla ekvivalenta medianinkomst, eller 17.338 euro.
Barnen utsatt grupp
Enligt Statistikcentralen uppgifter levde totalt 1.186 personer i ekonomiskt utsatta hushåll på Åland år 2019. Det motsvarar 4,1 procent av den åländska befolkningen. I fjol fick 532 hushåll utkomststöd. 45 procent av mottagarna var ensamstående män och 41 procent ensamstående kvinnor. Hälften av kvinnorna hade barn, men endast fyra procent av männen. Andelen barn i hushåll med risk för fattigdom har ökat sedan 2015 och ligger kring tio procent.
De äldres andel av inkomsterna har sedan 2014 ökat snabbare än antalet personer över 65 år. Förvärvsinkomsterna avtar relativt jämnt med åldern, medan kapitalinkomsterna är mer stabila. En tydlig skiljelinje finns vid 75 är, där de genomsnittliga disponibla penninginkomsterna blir lägre. Hos gruppen 65-74 år är dessa inkomster relativt lika som för hela Åland.
Jonny Mattsson
