Fynd av naturlig vätgas i östra Frankrike kan innebära en ny källa för energiproduktion. Upptäckten gjordes när forskare borrade efter metangas. Förekomsten ökade ju djupare man borrade, uppger energinyheter.se.

Vätgas bildas naturligt i berggrunden och liknande bergarter finns på flera platser i södra Finland och på fasta Åland.

Teppo Arola, ledande expert i geoenergi vid GTK är entusiastisk över möjligheterna.

– Rapakivigraniten innehåller radioaktiva mineraler som spjälkar vattenmolekyler. Då frigörs vätgas som sedan löser sig i grundvattnet. Den här processen pågår hela tiden. Åland är särskilt intressant eftersom rapakivigraniten är täckt av yngre sedimentsten, vilken fungerar som isolering och i teorin innebär att det avdunstar mindre vätgas.

Outforskat område

Vätgas anses vara en ren och effektiv energikälla och ses som särskilt viktig i övergången från fossila bränslen till renare energisystem. Den kan förbrännas utan att släppa ut växthusgaser och har blivit intressant de senaste åren för energiproduktion och som lagringsmetod.

Den traditionella metoden att producera miljövänlig vätgas genom elektrolys av vatten med förnybar energi är dock både dyr och ineffektiv.

– Om det går att utvinna på ett ekonomiskt sätt kan det bli en faktor som förbättrar lönsamheten i energiproduktionen. Men den här forskningen är ännu på ett mycket tidigt stadium. Vätgasförekomsten har aldrig undersökts tidigare, utan är en sidoprodukt av malmletning och grundvattenstudier, förklarar Teppo Arola.

Han påpekar att det är stora frågor som ännu måste besvaras.

– Vi vet inte hur mycket det finns och ifall vätgasen samlas någonstans. Det behövs också utvinningsmetoder. Den enda platsen där man utnyttjar det för elproduktion i dag är i Mali. Bergbunden vätgas finns också i Albanien och i Nevada i USA.

Finansiering saknas

Det är ännu långt tills den naturliga vätgasen eventuellt kan bli en kommersiell faktor.

– Vi arbetar just nu med en karta över vätgasfyndigheterna i Finland. Det finns dock ingen mätpunkt på Åland och det finns ingen finansiering för vidare undersökningar. Vi jobbar med en ansökan om forskningsmedel och räknar med att få besked under det här året, säger Teppo Arola.

Han är själv intresserad av att komma till Åland för att undersöka berggrunden.

– Ju mer man undersöker, desto mer intressanta fakta dyker det upp.

Det väntas dock ta flera år innan forskarna har en bild av potentialen och innan man eventuellt kan vidta konkreta åtgärder kan det ta många år.

– Det här är ett långsiktigt arbete och risken för misslyckande är stor.

Teppo Arola utesluter dock inte att det kan förekomma privata forskningsinitiativ på området.