Valdebatten inför lagtingsvalet har i mångt och mycket handlat om kortrutt och kommunreform. Men hur stämmer det överens med vad de åländska väljarna håller som de viktigaste frågorna?
I samband med Ålandstidningens valpejling bad vi de som svarade på enkäten att också välja tre ämnen som de ansåg var de viktigaste. Kommunreformen kom då på en tredje plats, kryssad av 35 procent av de 288 personer som lämnade svar. Men frågan var rejält akterseglad av två andra: äldreomsorg med 46 procent och sjukvård som hela 49 procent av de svarande ansåg var en viktig valfråga.
Kortrutten sval
Kortrutten, däremot hamnade på näst sista plats med blott 15 procent. Men det resultatet förvånar inte professor Göran Djupsund, med lång erfarenhet av att studera valrörelser.
– Jag tror att det börjar komma en viss mättnad när det gäller kortrutten och kommunreformen. Folk orkar inte riktigt bry sig fortfarande, utan vill att något ska hända i frågorna, säger han.
Att det är omsorgsfrågor som toppar listan ser han inte som någon överraskning.
– Sjukvården brukar liga högt, tillsammans med utbildning och äldreomsorg. Man ser också att det är många kandidater som lyfter äldreomsorgen. Egentligen börjar, och missförstå mig rätt nu, valrörelsen normaliseras med de vanliga frågorna i topp.
Förväntas svara
Göran Djupsund konstaterar dock också att just dessa frågor kan få en liten extra skjuts, just för att de förväntas ligga i topp.
– Det finns ett visst mått, när de gäller just de områdena, att man svarar så som det är socialt önskvärt att man ska svara. Här, i de nordiska välfärdsländerna, är det viktigt att man tycker att dessa frågor är viktiga, det är inskrivet i vårt DNA.
Han säger att enkäter, som Ålandstidningens valpejling, kan ha den effekten. 
– I vår forskning gick vi gärna bort från enkäter och mätte puls, handsvett och gud vet vad för att kontrollera svaren.
– Med det inte sagt att folk inte uppfattar de här frågorna som viktiga, men de får lite fler procent.
Häpnadsväckande lite
Miljö- och klimatfrågan, som varit extremt mycket i ropet de senaste månaderna, lockade ”bara” var fjärde väljare att sätta ett kryss.
– Det är lite märkligt, det är inte en hög siffra. Troligen har ni inte haft så många yngre med i pejlingen, och det är en ganska generationsbunden fråga. Det kan påverka. Miljön kunde nog ha kommit lite högre med ett annat urval, men nog är det ändå lite häpnadsväckande lite.
Han ser också att det kan finnas en förklaring i att många partier varit mindre benägna att diskutera miljö- och klimatpolitik sedan Hållbart initiativ gav sig in i valrörelsen.
– Vi vet att det är Socialdemokraterna och HI som velat slå på trumman för de frågorna, men vi har inte hört så mycket från de andra annat än artiga bugningar av medhåll.
Tror du det är en medveten taktik, att de andra partierna ser att det är ett område de inte kan vinna röster i när HI finns med?
– Jag tror det kan finnas lite en sådan aspekt. De vet att du inte kan vinna över alla de som ser det som sin hjärtefråga, de som sätter miljön som största fråga. De vinner du inte över med ett lightbudskap, och allt annat än HI är light.
– Enda möjligheten hade varit att vara mera innovations-och teknoligioptimistisk budskap. Vi har så mycket sådant på gång i både Sverige och Finland, så det kunde ha varit det alternativa spåret för att söka miljöröster som inte köper att det är ditt personliga val som påverkar. 
Göran Djupsund säger att de partier som riskerar att tappa röster i valet borde ta chansen att komma med ett större utspel under den korta tid som är kvar.
– Men det måste vara något konkret i sådana fall, inte något som alla är överens om. Men grundtippningen är att det kommer trampas ganska mycket vatten fram till valdagen, säger han.

Jonas Bladh