Det blev ingen ny modern självstyrelselag under den här mandatperioden. Den nuvarande självstyrelselagen är från 1991, före Finland och Åland blev EU-medlemmar. Professor emeritus Jan Sundberg vid Helsingfors universitet forskar i självstyrelse och är medförfattare till ”Det åländska självstyrets kvaliteter: demokrati, resurser och kompetens”.
– Det har funnits fyra statliga kommittéer som utrett en ny självstyrelselag grundligt. Men de har inte fått fram något alls, bara små detaljer. Hur mycket krut ska man lägga på att utreda? Det är väldigt kämpigt för Åland att få igenom något, säger han.
Jan Sundberg säger att problemet med revideringen ligger i att Ålands självstyrelselag är inskriven i och hårt kopplad till Finlands grundlag.
– Exempelvis Färöarnas och Grönlands självstyrelse är inte inskrivna i Danmarks grundlag utan handlar om normal lagstiftning och är ett mer flexibelt system.
”Tsaristiska arvet”
Jan Sundberg kallar Finlands system för det tsaristiska arvet.
– Det liknar det när Finland var en autonomi under Ryssland, man skyddade sig med lagstiftning på olika sätt. Tankesättet har överförts på Åland och det är ett väldigt rigitt system.
I dagsläget kontrollerar både Högsta domstolen och presidenten de åländska lagarna.
– De lagar som lagtinget stiftar kontrolleras betydligt hårdare än de lagar som riksdagen stiftar. Med det åländska är Finland väldigt nitisk, och det avviker från mönstret med andra självstyrelser. Det är ett bakvänt system.
Han nämner Skottland, Färöarna och Grönland som exempel.
– London och Köpenhamn blandar sig inte i, och gör man det är det ett undantag. I mina jämförelsestudier med andra självstyrelser framgår att det skulle bli lättare om Finlands syn inte skulle vara så nitisk.
Jan Sundberg säger att det är en svår fråga som forskare har olika uppfattning om.
– Vissa forskare menar att det är tryggare med en självstyrelse som är kopplad till grundlagen, i stället för den danska modellen, som går lättare att ändra på. Men nackdelen är att det är svårt att ändra på något.
Han säger att förtroendet mellan Finland och Åland borde underlätta Ålands möjligheter att få till stånd ändringar.
– Man kan tänka sig att Åland följer rättsstatens principer som stiftas i grundlagen, men i övrigt har självstyrelse. Det innebär inte att Åland skulle bli ett skatteparadis, men har mer frihet. Fördelen är att man visar att man har förtroende och ett samförstånd, och då gynnar det båda parter. Och Åland har inte ställt några radikala krav på Finland.
Sjukhus och skolor
Vad innebär självstyrelsen för den vanliga ålänningen?
– Om ni inte hade självstyrelse skulle det se helt annorlunda ut. Ni skulle knappast ha eget sjukhus, utan bara en hälsocentral. Den välfärd som produceras på Åland, som hälsovård, skola och utbildning är väldigt bra. Ni kan ha en skola för en elev på Sottunga. Det är sån typ av service som ni har. Och avståndet mellan väljare och beslutsfattare är kort och avståndet är även kort till media om väljarna vill reagera.
Jan Sundberg säger att när ålänningarna reagerar på att något är fel blir politikerna oftare tvungna att korrigera det.
– Självstyrda regioner har inte råd att skötas dåligt, då förlorar självstyrelsen sin legitimitet.
Egna pengar
Finns det någon viktig behörighet som Åland ännu skulle behöva för att utvecklas bättre?
– Ekonomin. Det ger större möjlighet till en egen ekonomisk politik och möjlighet att främja näringslivet genom hur man beskattar och stöder företag.
Jan Sundberg säger att det kan vara lite riskabelt att ta fullt ansvar för ekonomin.
– Det är klart att Ålands näringsliv inte är så differentierat, det är en liten ekonomi. Men man kan göra någon deal att Finland fungerar som en buffert bakom, som under pandemin. Principen är att kunna stå på egna ben så långt som möjligt och att skattepengarna stannar på Åland.
För att inte Finland ska ha farhågor om att Åland blir ett skatteparadis, kan man komma överens om ett system som båda parter kan vara överens om och som kan ge utrymme för mindre avvikelser.
– Det här är ändå att sätta mer ansvar på beslutsfattande och kan i större utsträckning främja näringslivet och gynna ekonomin.
Jan Sundberg säger att det också ökar ansvaret hos väljarna.
– Det är viktigt att Åland röstar i valet, det ger legitimitet för självstyret.
Vad ska Åland inte ta över då?
– Till exempel domstolsväsendet, försvar och stora frågor som är bindande för Åland på grund av EU-lagstiftning. Även om Åland står på egna ben går finska skattemedel till exempel till att upprätta kustförsvar och sjöbevakning och kommunikationer, säger Jan Sundberg.