I ett skarpt formulerat brev till LR vill Ålands handikappförbund ha svar på varför inte ett nytt råd för personer med funktionsnedsättning tillsatts ännu. Det förra rådets mandatperiod tog slut vid årsskiftet.
I stället har LR beslutat att rådets funktion ska utvärderas för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, kommunerna, kommunernas socialtjänst (KST) och intresseorganisationerna.
– Vi tycker att de här frågorna är jätteviktiga. Men vi har ifrågasatt om rådet befunnit sig på rätt nivå för att göra som mest nytta. Det borde kanske ligga på kommunal nivå, nära där de berörda bor. Det är det vi vill utvärdera, säger socialministern.
Duger inte
Det tycker inte Ålands handikappförbund duger.
– Lagtinget har antagit en lag om att Åland ska ha ett övergripande råd. Det står inget i lagen om KST. Men LR vägrar verkställa den lagen. Ska det det fungera så i en demokratisk rättsstat? säger Henrik Lagerberg som är ordförande för handikappförbundet.
I september 2019 fattade lagtinget beslut om att ändra i Lagen om service och stöd på grund av handikapp. Efter ändringen lyder paragraf 4:
”Landskapsregeringen tillsätter ett råd för personer med funktionsnedsättning för att garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka. Personer med funktionsnedsättning och organisationer ska ha en tillräcklig representation i rådet.”
Den nya lagtexten träder i kraft 1 januari 2021.
Backar
– Landskapsregeringen har tidigare påpekat att det skulle krävas en lagstiftningsförändring om det är så att utvärderingen skulle påvisa att det bör föras över på kommunalnivå. Vi har inte tagit ett beslut om att inte inrätta ett råd under 2021 utan vi vill först utreda saken noga, säger Annette Holmberg-Jansson.
– Och jag vill poängtera att vår intention hela tiden har varit god. Vår mening är att rådets funktion ska utvärderas innan något beslut i någon riktning tas. Utvärderingen ska ge svar på hur rådsfunktionen kan utvecklas gällande uppgifter, mandat och sammansättning.
Utan råd i ett år
Henrik Lagerberg menar att ett landskapsövergripande råd är nödvändigt eftersom många frågor överskrider de kommunala ansvarsområdena.
– Som frågor om sjukvård och arbetsmarknad. Det får gärna finnas båda kommunala råd och ett landskapsråd. Men som det är nu har vi varit utan någondera i snart ett år. Vi är mycket upprörda, säger Henrik Lagerberg som uppger att LR inte bjudit någon från deras sida att delta i utvärderingen.
2016 lät LR utreda vad som krävdes för att landskapet skulle leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Med stöd från utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet konstaterade man att ett sådant råd på landskapsnivå inte är en nödvändig förutsättning för att uppfylla skrivningarna i FN:s funktionsrättskonventionens artikel 33.
– Men vi valde att ändå inrätta ett sådant råd för att samordna arbetet kring den första rapporteringen av hur vi lever upp till FN konventionens samtliga artiklar, säger socialministern.