Det finns tolv punkter i Justitieministeriets förslag till ny självstyrelselag där Åland och Finland inte är överens. Dessa är avgörande att lösa för att LR ska kunna rekommendera lagtinget att bifalla lagförslaget.

– Vi är inte i mål, men vi är åtminstone på upploppet, säger lantrådet Veronica Thörnroos (C) när LR presenterar sina positioner.

– Det här är ett arbete mellan två jämbördiga parter där vi söker samförståndslösningar. När den här processen är färdig kommer LR att ge sina rekommendationer till lagtinget huruvida förslaget ska antas eller inte, säger hon.

Hur sannolikt är det att ni når överenskommelser i de här frågorna som är kvar?

– Jag tror inte att vi skulle ha fortsatt det här arbetet om vi inte fortfarande trodde att det finns en möjlighet att komma fram.

Är ni beredda att ge avkall på någon av de tolv punkterna?

– Jag skulle inte vilja använda ordet avkall, då är det en som vinner och en som förlorar. Det är aldrig bra i ett samarbete, men det finns alltid olika lösningsmodeller som man kan söka och som man kan vara mer eller mindre nöjd med.

Verkar man från Helsingfors sida också se er som jämbördiga parter, som du sade?

– I arbetsgruppen på tjänstemannanivå har man haft den dialogen och hittat lösningar. Där kan jag inte invända mot något, men däremot är det politiskt styrt. Det finns vissa hållhakar, så man kan inte lösa alla frågor, säger förvaltningschefen John Eriksson.

Färre övertaganden

När Ålandskommittén, ledd av president Tarja Halonen, presenterade sitt förslag till ny självstyrelselag 2017 hade man nått en kompromiss som man från åländsk sida trodde skulle ha bärighet, säger vice lantrådet Harry Jansson (C), som har ansvaret för självstyrelsefrågor i sin ministerportfölj.

– Men vi har inte har fått gehör på de områden där vi har önskat förbättringar.

Ålandskommittén föreslog 18 områden som lagtinget skulle kunna ta över behörighet över i egen takt. I det nu liggande förslaget är de åtta, men flera av dem ger ingen ny materiell lagstiftningsbehörighet eftersom LR redan har förvaltningsbehörighet över dem.

– Det som har erbjudits från Helsingfors är ganska anspråkslöst och vi ser inte riktigt nyttan med det, säger Harry Jansson.

De tillägg Åland vill ha är smittskydd, apoteksväsendet, alkohollagstiftningen samt vissa arbetsrättsliga frågor och pensionsfrågor.

Harry Jansson hälsar att man inte behöver vara orolig över utökade behörigheter för Åland.

– Lagtinget går med på att överta områden först när allting är utrett – hur det kommer att påverka ålänningarna generellt, hur det kommer att påverka vår förvaltning, vilka ekonomiska resurser som behövs, vilka personella resurser och så vidare. Vi har en trygghet inbyggd i systemet.

”Pandoras ask”

En fråga som har dykt upp i och med vårdreformen i Finland har varit om staten genom riksdagslagstiftning kan ge de åländska kommunerna nya uppgifter som i resten av Finland ska skötas av de nya välfärdsområdena.

– Det här är en fråga som är oerhört principiell, och vår utgångspunkt är att man ska inte kunna påföra våra åländska kommuner uppgifter enbart med stöd av riksdagslagar. Det går bara inte, vi kan inte lämna en sådan Pandoras ask i vårt system, säger Harry Jansson.

Han menar också att Justitieministeriets proposition innehåller glidningar i behörigheter som flyttas från Åland till Finland och som Åland ”inte är speciellt förtjusta i”. Det handlar om administrativa ingrepp i personlig frihet och integritet, förundersökning och tvångsmedel, smittsamma sjukdomar, samt undantagsförhållanden.

LR föreslår att alla dessa överflyttningar stryks.

– Vi kan inte acceptera att det sker en utvidgning av behörigheter för riksdagens del, säger Harry Jansson.

Erfarenheter från pandemin

Pandemin har kastat nytt ljus på förhandlingarna i och med erfarenheterna av hur självstyrelsen åsidosattes under undantagsförhållandet.

– Det på ett sätt som måste betecknas som allvarligt och för oss alla som en obehaglig överraskning hur beredskapslagen har varit reglerad tills i dag, säger Harry Jansson.

Den åländska synpunkten är att undantagsförhållanden ska regleras i självstyrelselagen så att Åland fortsättningsvis har inflytande över sina vanliga rättsområden.

– Jag hade inte kunnat förutse bristen vad gäller undantagsförhållanden och beredskapslagen, säger Harry Jansson med hänvisning till att nya problem har uppdagats under pandemin.

Förtydliga roll för JK och JO

LR vill att Justitiekanslerns och Justitieombudsmannens befogenheter att granska den åländska förvaltningen ska regleras i en särskild riksdagslag som antas med lagtingets bifall.

– Det finns ett förslag i självstyrelselagsutkastet om en särskild reglering om deras rätt att göra så, men vi vill att det ska vara en särskild lag som reglerar det här, säger Harry Jansson.

Klimatkrisen påverkar

En fråga som har vuxit i betydelse är fördelningen av gemensamma resurser och skyldigheter. Enligt Justitieministeriets förslag ska statsrådet ensamt fatta beslut om fördelningen om en överenskommelse inte kan nås gällande det som tilldelas Finland av EU.

LR vill att detta avgörs av ett oberoende organ, till exempel Delegationen för Ålandsärenden, tidigare Ålandsdelegationen. Harry Jansson lyfter att det måste redas ut till exempel hur Åland påverkas av EU:s utsläppsrätter.

– Det här är kanske en av de absolut viktigaste frågorna om man nu kan gradera dem, säger han.

John Eriksson betonar att det kommer att bli en än viktigare fråga i och med EU:s klimatprogram ”Fit for 55” och FN:s klimatrapport.

– Det visar att vi gemensamt kommer att behöva ta stora kliv för att påverka klimatkrisen. Då är det jätteviktigt från åländsk sida att det inte ensidigt blir bestämt från Helsingfors.

HD kan avgöra

När LR presenterar sina positioner på torsdagen har ett 70-tal remissinstanser lämnat sina utlåtanden. Det enda som saknas är Högsta domstolens. 

– Vi saknar det viktigaste. Det ska bli oerhört intressant, för det kommer att bli ganska avgörande för hur vi kommer vidare, säger Harry Jansson.

Enligt honom finns det juridiska komplikationer i förslaget som Högsta domstolen ”utan vidare” har starka åsikter om. Det kan komma att kasta omkull allt arbete, säger han.

”Inte lyckats”

Även om den senaste självstyrelselagen trädde i kraft år 1993 har den ändrats tio gånger sedan dess, säger Harry Jansson. När arbetet med revideringen inleddes för den här LR hade man ”tydliga förhoppningar” om att kunna ha lite mer avslappnade och mindre formella diskussioner med Helsingforsregeringen.

– Här har vi inte lyckats över huvud taget, konstaterar Harry Jansson.

Vad är det om gjort att ni misslyckats med det?

– Det är helt enkelt så att Helsingfors vill hålla fast vid en strikt juridisk grund. Jag måste säga med lite perspektiv att vi kanske var lite naiva när vi tänkte att vi kunde lyfta fram den färöiska modellen som bygger på dialog hela tiden mellan Torshamn och Köpenhamn av politisk karaktär.

Blir inte sämre

Ett alternativ kan vara, om det inte går att komma framåt, att fortsätta med den självstyrelselag som finns i dag.

– Det förslag som vi kommer att rekommendera för lagtinget kommer inte att innehålla försämringar, det är helt klart. Om vi i vissa fall måste återgå till gällande lag, det kan vi leva med, då vet vi i alla fall vad vi har, säger Harry Jansson.

– Vi står inte bakom en självstyrelselag som gör livet svårare och sämre för ålänningarna, säger Veronica Thörnroos.