Förslaget till ny offentlighetslag har stött på mycket kritik från de olika remissinstanserna under beredningens gång. På måndagen togs det upp i lagtinget för första gången.

Vice lantrådet Harry Jansson (C) presenterade lagförslaget och konstaterade att offentligt ägda bolag inte omfattas av det. I stället planerar LR att komma med ett kompletterande lagförslag som inkluderar de offentliga bolagen senare i år. Anledningen är att detta enligt LR:s bedömning skulle kräva en särskild juridisk utredning.

Från oppositionens sida var man kritisk till att bolagen inte är med i förslaget.

– Liberalerna anser att lagstiftningen fortfarande haltar om man inte har med öppenheten kring offentliga bolag och affärsverk, sade Katrin Sjögren, och fortsatte:

– Är det absolut LR:s intention att komplettera lagstiftningen med insynen i offentliga bolag?

Harry Jansson bemötte henne med att lagförslaget är resultatet av en ”mycket omfattande” beredning och att det är en ”grannlaga uppgift” att göra gränsdragningen för vilka offentligt ägda bolag som ska omfattas.

– Vi tar frågan på största allvar och vi avser att komma med ett lagförslag under 2021.

Nina Fellman (S) menade att det är en politisk fråga att lämna bort bolagen, framom en juridisk sådan, och frågade varför man gjort den bedömningen.

– Vad vill LR att det ska vara för möjligheter till insyn i de offentligt ägda bolagen?

Lib och Ob överens

Det regeringsparti som ställde sig mest kritiskt till att de offentligt ägda bolagen inte är med i lagen var Obunden samling. 

– Vi var nära att säga att vi inte skulle stöda det här lagpaketet om inte det skulle finnas bestämmelser om offentlighet för bolag, men vi valde sedan att kompromissa och därför finns det här uttalandet om att man återkommer i höst med ett lagförslag om offentlighet i bolagsverksamhet, sade Marcus Måtar (Ob) i partiets gruppanförande, och fortsatte:

– När det gäller offentlighetsprincipen för bolag ser vi att det är ett stort mervärde. Alla som är aktiva i sådana här bolag ska veta att alla handlingar förr eller senare ska kunna läggas på bordet.

Hans anförande fick beröm av Ingrid Zetterman (Lib).

– I vissa frågor är vi riktigt överens, konstaterade hon.

”Aktiebolagslagen ställer till”

En av de frågor kring bolagen som väckte mest frågor är vilka bolag som ska omfattas av offentlighetslagen och var man drar gränsen för vad som ska anses vara affärshemligheter. Från majoritetsblocket hänvisade man upprepade gånger till aktiebolagslagen som kan komma att förhindra även offentligt ägda bolag att lämna ut uppgifter. 

– Den ställer till det rätt mycket när det gäller offentligt ägda företag. Då är det viktigt att föra ett resonemang hur den spelar mot önskemålen och kraven i en ny egen offentlighetslagstiftning, sade Jörgen Pettersson (C).

Harry Jansson menade å sin sida att det vore ”synd” om lagen skulle ”utsätta” bolagssfärer som eventuellt inte skulle klara av att hantera offentlighetsärenden.

Nina Fellman svarade att det inte skulle handla om att utsätta något bolag för något.

– Vi har redan klarerat flera gånger att det inte handlar om att affärshemligheter ska tutas ut till höger och vänster, utan att man måste hitta ett sätt att garantera allmänheten insyn i de offentligt ägda bolagen.

När Harry Jansson sedan invände att ”de små flisbolagen” som är kommunägda inte kan vara så intressanta för allmänheten bemötte Nina Fellman det med att det inte handlar om storleken på bolagen, utan principen att allmänheten ska kunna ha insyn i de bolag som ägs av samhället.

– För det mesta är det kanske helt odramatiskt, men vi lagstiftar ju om principer för att kunna använda dem i praktiken.

Ifrågasatte tydligheten

Målet med den nya offentlighetslagen är att den ska vara tydlig för tjänstemännen så att den inte lämnar utrymme för tolkning och godtyckliga bedömningar, sade Harry Jansson. Det var dock flera som inte höll med honom.

Nina Fellman ifrågasatte formuleringen om att handlingar ska lämnas ut ”utan dröjsmål”, samtidigt som det finns en tidsangivelse om 15 dagar i lagförslaget.

– Det är ett väldigt stort tidsspann som är öppet. varför har man inte valt att precisera vad man menar med ”utan dröjsmål” eller på något sätt smalna av det här spannet på två veckor som kan uppfattas av allmänheten som ett sätt att förhala att ge ut information? Det öppnar för ett visst godtycke.

Harry Jansson svarade att även det här har varit en fråga om gränsdragning.

– Som jag själv har resonerat är det här rimligt.

Frågan bordlades till lagtingets plenum i morgon onsdag på begäran av Ingrid Zetterman (Lib). Anledningen är att lagtinget ska hinna diskutera förslaget ytterligare.