När cykelturismen exploderade för 15 år sedan fattade landskapsregeringen ett principbeslut om att bygga gång- och cykelvägar längs med alla landskapets huvudvägar. Och nu har man kommit en bra bit på väg, 75 kilometer för att vara exakt. Längst har man kommit på landsväg 3 mellan Mariehamn och Lumparland där endast sträckan Lumparsund–Svinö återstår.

Men just nu koncentrerar man sig på gc-nätet på västra Åland, närmare bestämt mellan Gottby i Jomala och Näfsby i Hammarland.

I Gottbykorsningen jobbar bland andra Oskar Segerström från Rolf Widman Ab. Vanligtvis kör han grävmaskin, men i dag jobbar han samt kollegorna Johan Söderström och Patrik Husell med att leda bort dagvattnet från korsningen.

– Det är ett ganska högt område och vägen leder vatten. Vi ska ha en dräneringstrumma här som tar bort vattnet från vägkroppen, säger han.

Oskar Segerström har jobbat för företaget sedan 2009 och har varit med om många vägbyggen, bland annat gc-vägen i Eckerö. När han var nyutexaminerad arbetade han efter fysiska ritningar och kartor, men i dag är allt digitalt, förklarar han.

Trafiksäker miljö

Gc-vägarna byggs, där det är praktiskt möjligt, tre meter från vägen. I fall där avståndet är kortare måste man separera med räcken för att det ska vara trafiksäkert.

På en del ställen måste man spränga, medan det på andra håll räcker med att gräva bort fyllning. Om fyllningen har bra bärighet återanvänder man den vid byggandet av gc-vägen. Enligt Oskar Segerström finns det sedan två sätt att fylla upp gc-vägen till önskad höjd. Antingen använder man fyllningen, sätter på en fiberduk och fyller upp med 40 centimeter grus, eller så grundar man med sprängsten och fyller upp med grus. Därefter ska gc-vägen packas och vältas innan det är dags för en annan entreprenör att ytbelägga, alltså asfaltera.

Enligt landskapets vägingenjör Björn Ekblom är standardbredden på gc-vägarna, den så kallade belagda nyttoytan, 2,75–3 meter.

– De byggs av ganska god klass för att vägtrafik tillfälligt ska kunna utnyttja gc-banan som körbana vid reparationer av landsvägen.

Han hoppas att asfalten ska hålla i 25–30 år.

– Beläggningen nöts i princip aldrig sönder, det är solens uv-strålar som bränner sönder den.

Bygger om korsningen

Vägavsnittet Gottby-Näfsby ska vara klart i mitten av juni. Huruvida gc-vägen förses med belysning är upp till kommunerna att bestämma – och bekosta.

I höst hoppas Björn Ekblom att nästa etapp från Näfsby till Kattby eller Frebbenby ska kunna bjudas ut. Han konstaterar att arbetet med gc-vägarna, som startade i mitten av 2000-talet, spänner över lång tid.

– Vi har byggt så mycket vi kunnat, men vi har begränsade anslag.

Vad kostar det att bygga en gc-väg?

– Dagspriset är ungefär 200 euro per meter. Sen kommer beläggning och kostnader för markinlösen till.

Eftersom gc-vägarna söder och norr om Gottbykorsningen går på olika sidor av landsvägen ska korsningsområdet byggas om med övergångsställe, refuger och chikaner (hastighetsdämpande åtgärd i form av S-kurva som skapats med trafikanordningar, enligt Trafikverket). Hastighetsbegränsningen kommer även att sänkas till 50 i området. Att bygga underfarter blir alltför dyrt.

Svårt för markägare säga nej

Innan ett gc-vägbygge kan komma i gång ska den aktuella vägplanen godkännas och fastställas. Detta föregås bland annat av möte med markägarna. Som markägare får man ersättning för den mark som behövs för bygget. Ersättningen baseras på marknadsvärdet.

Enligt Björn Ekblom brukar det sällan vara problem att komma överens med markägarna när det gäller just gc-vägar.

– Det har inte varit alldeles för mycket knorr. De flesta vill ha en trafiksäker miljö.

Vad händer om någon säger nej?

– Den enskilda människan har svårt att lyckas med ett nej. Det fördröjer en process, men det blir inte ett nej i slutändan om det inte finns grava orsaker.

– Vi försöker hitta lösningar och specialarrangemang specifikt då bosättning är i direkt anslutning till vägprojektet.

Man måste även ta hänsyn till naturvärden, så som skyddsvärda djur eller växter. När gc-vägen byggdes vid Kungsö vägskäl flyttade man ett guckuskobestånd som man måste vattna en hel sommar. Inom fästningsområdet i Bomarsund har man hittat en fridlyst käringtandpalpmal som man skapat ett nytt habitat för. Projektet är är flertårigt och beräknas vara färdigställt 2024. 

– Vi hanterar förekomster av rara arter efter bästa förmåga.

Järsövägen står på tur

När landsvägarna har försetts med gc-vägar står Järsövägen på tur. Där har man redan gjort en del mätningar och naturinventeringar. Björn Ekblom säger att gc-vägen byggs samtidigt som man byter ut de fyra broarna längs med vägen.

– Det är ett jätteprojekt. Går allt bra kanske vi kan börja 2025–2026. 

Och innan dess ska alla huvudvägar ha gc-vägar?

– Eller om vi gör det parallellt. Det beror på budget och personalresurser.

Har ni statistik över hur mycket gc-vägarna används?

– Nej, det har vi inte. Vi har en cykelräknare, men den används mest i stan.

75 kilometer gc-väg

Landskapet har låtit bygga 75 kilometer gång- och cykelväg längs med huvudvägarna: 

• Landsväg 1 Mariehamn–Eckerö: Gc-väg saknas på etappen Näfsby-Öra. Etappen Gottby-Näfsby är under arbete och tas i bruk i mitten av juni.

• Landsväg 2 Mariehamn-Sund: Gc-väg saknas på etappen Haraldsby-Tosarby samt vid Bomarsunds fästningsområde.

• Landsväg 3 Mariehamn-Lumparland: Gc-väg saknas på etappen Lumparsund-Svinö.

• Landsväg 4 Godby-Geta: Gc-väg saknas på etappen Industrivägen i Godby-Höckböle.

• Väg 40 Näfsby-Gölby: Gc-väg hela vägen.

• Väg 30 Mariehamn–Järsö: Gc-väg saknas.

Gc-vägen Gottby-Näfsby

Vid årsskiftet inleddes arbetet med att bygga gc-vägen mellan Gottby och Näfsby. 

Arbetet är uppdelat på två entreprenader. Den första etappen mellan Gottby och Östanträsk bygger Rolf Widman Ab medan Ålands Schakt Ab bygger Östanträsk-Näfsby.

Sammanlagt handlar det om åtta kilometer gc-väg.

Totalkostnaden beräknas till 1,4 miljoner euro.

Gc-vägen ska vara klar i mitten av juni.