Enligt statistik från 2023 var sjukfrånvaron över tolv procent, i snitt 40 dagar per person. Väldigt mycket – och dessutom dyrt, menade äldreomsorgsnämndens ordförande Roger Jansson (MSÅ) i Ålandstidningen den 20 maj. Nämnden hade då fått in en anonym anmälan om att det ofta saknas personal inom äldreomsorgen.

Sari Hautamäki, HR-chef på Mariehamns stad, säger att trenden med hög frånvaro inte är att sticka under stol med. Hon påpekar dock att det främst är korttidssjukfrånvaron man kan påverka.

– Det är aldrig svart och vitt, men det är hög sjukfrånvaro.

Ska analysera orsaker

Stadens äldreomsorgschef Evelina Grandell Rosenlund håller med om att frånvarosiffran definitivt är hög. Hon menar dock att de tolv procent som redovisats inte speglar den frånvaro som påverkar det dagliga arbetet, då några långtidssjuka personer kan påverka siffrorna mycket.

– Det här är ingenting som ledningen kan göra ensam eller med någon quick fix, utan vi behöver samarbeta med personalen, säger hon.

Hon påpekar att många faktorer utifrån påverkar arbetsmiljön och därmed även sjukskrivningarna, bland annat lagstiftning och samverkan om huvudmannaskap. Både på Åland och i omvärlden är det svårt att hitta personal till omsorgsyrken, och bristen på behöriga vikarier leder till en tyngre arbetsbörda för de tillsvidareanställda.

– Genom att åtminstone minska sjukfrånvaron kommer allas arbetsmiljö att bli bättre.

Hon ser gärna att man tänker utanför boxen för att kunna rekrytera personal lättare, exempelvis med digitala besök som komplement till det traditionella arbetet.

Evelina Grandell Rosenlund har inte hunnit analysera var i verksamheten problemen förekommer, men säger att man kommer göra det för att eventuellt kunna göra punktinsatser. Hon poängterar att det handlar om verkliga sjukskrivningar, som ofta har en konkret orsak.

– Trivseln i allmänhet brukar inte vara orsak till sjukfrånvaro.

Äldreomsorgen samarbetar nu med stadens HR-avdelning och företagshälsovården.

– Nu vill vi jobba på bred front, nästa steg är att engagera medarbetarna.

Krävande arbete

Lene-May Lindvall är förtroendeman från fackförbundet SuPer och arbetar på Trobergshemmet. Hon menar att man inte bara kan titta på frånvaroprocenten utan att utreda närmare varför många är borta. Även hon påpekar att man måste skilja på korttids- och långtidssjukfrånvaro.

– En del av sjukfrånvaron kan bero på att vi har mycket press och stress i vårt jobb.

Hon har inte märkt av särskilda klagomål om frånvaron.

– Det är inget som har diskuterats på arbetsplatsen, att sjukfrånvaron har varit hög.

Hon säger att man däremot har fört en diskussion om förmannens rätt att ifrågasätta sjukskrivningar. Har man jobbat under fysisk och psykisk stress har man kanske bitit ihop en tid före man väl blir sjukskriven, och då ska man inte behöva bli ifrågasatt, menar Lene-May Lindvall.

– Jag tror inte att folk sportar med att vara sjukfrånvarande utan orsak.