Årligen odlas, enligt Ålands fiskodlarförening, cirka 4.000 ton fisk på Åland. Hela 90 procent av produktionen består av regnbågslax, resten av sik och öring.
Föreningens verksamhetsledare Rosita Broström konstaterar att sälen alltid varit ett problem vid odlingarna, att den är det i dag och att det troligen förblir så även i framtiden.
De åländska odlarna har till stor del sälsäkra kassar och här har det kommit nya modeller som är bättre än tidigare – men helt sälsäkra är de inte trots sitt namn. Det finns också olika varianter av sälskrämmor i form ljudignaler på olika våglängder och frekvenser samt olika typer av nät som kan placeras runt odlingarna, säger Rosita Broström.
Stressar fisken
Sälarna är intelligenta och vissa individer lär sig att strunta i sälskrämmorna.
– Odlarna gör vad de kan för att slippa sälarna. Men även om sälarna inte kommer åt fiskarna så skrämmer sälarna dem bara genom att finnas där.
Vad blir konsekvensen av att fisken stressas?
– Det är en ekonomisk fråga, då fiskarna äter och växer sämre. Inte är det heller, ur välbefinnandesynpunkt, bra för ett djur att bli stressad. Man försöker i produktionen att minska på de stressande momenten, men just det här kan man inte göra mycket åt annat än att försöka med de metoder som finns i dag.
Till skillnad från yrkesfiskarna får inte fiskodlarna någon toleranspremie. De senare har dock möjlighet att söka investeringsstöd för de sälsäkra kassarna.
